Snötäcket häruppe börjar krympa ner ordentligt. I stort sett mest plogvallar kvar. Solen skiner från en klarblå himmel.
Vi hittade en utslagen blomma vid östra husväggen hemma. Otroligt vilken livskraft! För bara 2 veckor sedan var rabatten snötäckt.
Vad det var för blomma?? Jag säger som min gamla konfirmationspräst - "Pelargon förmodligen". Så kallade han alla växter han såg, och lärde sig aldrig namnen på några andra.
Kul kille det där. Vi var på en församlingsresa en gång, och från den drar jag mig till minnes ett skämt, som skulle funka som aprillskämt.
Vi bodde på ett hotel i Österrikiska Leermoos. Då sa denna prelat.
- Nörni. Dom har jättegoda slickepinnar här. Gå och fråga efter "Zugspitze".
Låter ju trolligt - ungefär Sugpinnar. Dom som gick på det där kom tillbaka och meddelade att Zugspitze var det stora Berget på gränsen mellan Tyskland och Östterike.

Ett annat aprilskämt som jag råkat ut för är att - efter att ha varit frisk hela vintern - så har en förkylning slagit till under den gångna natten. Feber, ont i halsen och håller på att tappa rösten. Sovit 1 timme.
Vad kul det ska bli att göra närradio ikväll mellan 20-22:30

Hälsning från Pappa Einstein

Bloggarchefen längtar tydligen efter vårtecken, men är man mitt i Sverige så varför klaga på vädret, annat i södra landsdelen, där skall det vara vår, tycker vi. Bland efterlysta vårtecken hörde vi för några veckor sedan en stackars koltrast tuta på i skymningen. Men det blev nog lite för kallt om fötterna så han stack och vi har inte hört av honom sen dess.
Någon som inte tycker om oss har dresserat ett rådjur och släppt ut det här. Hon kommer, mitt på dagen, och äter det lilla som stack upp i januari och sedan gömt sig i snön, så vårtecknen de äts upp.
Vi får ge oss av på annat håll för att hitta rejälare tecken, vi traskade ut i skogen och försökte hitta de gamla stigarna och småvägarna, ibland fanns de, ibland var det liggande granar i stället, var de många var det bara att ta sig runt röran (hon Gudrun ni vet som varit i farten). Men vi lyckades ta oss till en grannby och finna kocken Rune, på bild med en del av sina 17 lamm. Det sista kom fram (nästan ur snön) några dagar innan vårt besök som var på den varmaste dagen hittills, den långa fredagen, 14 grader (varmt).
Rune har en del på sitt samvete, han har inte bara kockat välling till LSS lamm (lamm i behov av speciell soppa), en gång var han restaurangchef på Grythyttan, men det blev inte långvarigt, längtan tillbaka till köken och civilisationen blev för stark. På bilden är inte bara Rune, mamma Einstein får hjälpa till, med vana från jobbet med LSS-insatser för barnen i kommunen som behöver extra hjälp och stöd.
Det var också stora flygdagen för tranorna, men vi förstod inte varför en del var på väg österut, Hornborgarsjön ligger ju norrut. Förstår bönderna där som klagar på trumpetandet från de 12000 som samlas vid sjön, de gapar och skriker i luften också, hela tiden. Rune har tumme med tranor också, ett par tillbringade förra sommaren på hans ägor.

Bilen rullar på i närmare 110 på väg mellan Vedabron och Ö-vik. En stadig frukost har det blivit på MC-donalds. Vädret är uselt.
Kul med nyh teknik. Totalt mobil, medan mobilen sköter uppkopplingen och med en riktig bärbar dator i knäet. Nu blev Matte sur. Blev tuvngen att slå av på gasen. Det är en rolig dag, men som sagt, dåligt väder

Mattes bild skumpar fram på vägen mot Vedabron vid Högakusten. Nu är vi i Ådalen kan mman säga. det kanske är kul, men jag vet inte än. Vädret är uselt.

God morgon alla glada. Sitter mitt ute i skogen på en skogsväg och ska strax besöka Vedabron - också kalla Högakustenbron. Vi har suttit på Mc Donalds i HÄrnösand en timme och slappat. Nu blir det brobeskådning och sedan Ö-vik.

testar att blogga från en bärbar dator med specialmodem. Förberedelse för sommarens safari bland lappar och renar.