En riktig SKIT-vecka. (förlåt uttrycket)
Nu tror ni att jag övergett min princip att inte använda fula ord, men i detta fallet är ordvalet väl överlagt. Problemet är pilträdet och syrenträdet. ???
Jag, jag vet att såväl pil som syren sover sin vintersömn nu, men innan dom gjorde det så var det en mycket mild höst. Rötterna förgrenar sig och letar efter vatten, och näringsämnen.
I sitt letande efter vatten stöter dom då på vårt avloppsrör ut från huset. Ett gammalt betongrör som har skarvar som kan utnyttjas av växternas rötter för att komma åt vatten etc.
Så med jämna mellanrum så spinner dom ett nät av rötter inne i det 150 millitmeter grova röret.
Det som ska transporteras bort, utan att gå in på detaljer, fastnar då i nätet som rötterna spunnit. Resultatet blir totalstopp ungefär två gånger om året.
Tur jag är bra kompis med dom på Rex Rör i Sundsvall. Dom får hälsa på oss alltför ofta.
En lösning är att ta bort pilträdet och syrenträdet, men det är inte så lätt som det låter. Pilträdet är ett fenomenalt insynsskydd och syrenen är en gåva som hustrun fick från sin arbetsplats i Stockholm när vi flyttade till Sundsvall.
Dessutom är det så enligt vår trädgårdsmästare att även om man hugger ner hela pilträdet kommer rötterna att fortsätta växa i alla fall.
Lösningen är att gräva ner plaströr istället men den offert jag fick på ett sådant jobb innebar mera pengar än vad vi är beredda att offra. Rörfirman kan besöka oss 2 gånger om året i fjorton år för samma summa pengar.
Nu är det snart helg och nu kan vi koppla av. Den här veckan har varit rätt påfrestande.

Denna vinter är tung.
Idag gjorde jag en tankegroda. Såg att det bara var minus fem grader i morse och att när lunchrasten började så sken solen.
Varför inte ta en promenad tänkte jag. Nyttigt med dagsljus och så.
Jo, visst var det ljust, men det blåste från havet så tänderna skallrade och isade så det blev tandvärk av det hela. Hela ansiktet var stelt som på en vaxdocka när jag givit upp efter en kvart och återvände till kontoret.
I sådana här lägen är det jobbigt att inte kunna använda alla kraftuttryck som finns. Hur man än beskriver fenomenet vinter på civiliserad svenska så blir det för blekt. Inga ord kan beskriva det tungsinne och den totala utmattningen som våra nordiska vintrar ger. Dag efter dag med iskyla och mörker.
Inte konstigt att hälften av Svenska folket super ihjäl sig och den andra hälften antingen går på terapi eller psykofarmaka eller både och.
Ja, jag vet att det är bara februari och att vi inte kan vänta oss något annat förrän i April, men just DÄRFÖR är det så tungt.
Om någon vecka kommer den otäckt hurtfriska powerpuffpinglan i Laholm att börja skicka foton på krokusar och målande beskriva hur hon sitter på balkongen och luktar på blommor.
I samma ögonblick som detta sker börjar supportern gnälla över värmen och min kompis - den grävande journalisten i Gävle gnäller både på värmen och på att sommartiden snart införs.
Håhåjaja. Ännu en dag har passerat, likadan som igår. Dags att ge upp och lägga sig i TV-soffan.

På rätt sida om gränsen.
Ja nu har man verkligen tur. Här är en rubrik från dagens Sundsvalls Tidning.

Väderfenomenet: 13 grader kallare i Timrå

SUNDSVALL
Unik front skapar extrem köldgräns vid Råstabacken.

Ja det är faktiskt sant. Det skiljer tretton grader mellan Sundsvall och Timrå.
Imorse stod vår termometer på minus 5,9. Pratade sedan med vår VD som bor i Bergeforsen, och han hade under minus 20.
Jag har alltid hävdat att Sundsvall är trevligare än Timrå.
Detta bevisar vad jag säger.
Hur det är ute just nu vet jag inte, men hur det ser ut, det vet jag.