Den här veckan liknar inte någon det senaste året. Får gå tillbaka till min första tid på IT-avdelningen tillsammans med Einstein och min framstående och utåtriktade chef, för att ens komma i närheten av det tempo som den här veckan har haft. Grejen är att det har varit säljtävlingar på företaget där jag arbetar. Nu säljer inte jag, men för att tävlingarna ska bli hundra procent rättvisa måste varje säljares prestationer och tidigare säljhistoria räknas ut. Eftersom det är olika tävlingar varje dag kan jag inte göra som Einstein skulle gjort, dvs automatisera hela processen. Einstein skulle behöva en timme för att skapa ett lika avancerat program som hela officpaketet, men nu är han smartare än dom flesta jag känner. Vi har fått tillskott här på kontoret denna vecka också. En kille som har doktorerat i datavetenskap vid Umeå Universitet. Konstigt nog är han helt normal. Inte ett dugg nördig. Ni som följt bloggen sedan 2004 vet att jag aldrig publicerar namn på mina vänner. (förutom Poolbyggaren som särsklit bett om det för reklamens skull). Då måste vi hitta på ett bra namn på vår nya kollega. Professor Kalkyl är ett perfekt namn tycker jag. Den superfanatiska kvinnliga Timråsupporten har levt rövare hela veckan när säljet inte gått som hon tänkt sig. Själv ser jag bara siffror och excel-formler så fort jag blundar, så jag måste snart lägga mig ner och vila rejält i helgen. Snöovädret som dom förutspått inatt blev som sagen om mäster skräddare. "Det bidde ingenting". Tack och lov för det. Jag hatar snö i alla dess former. Nu är det dags att kolla om vår sjtärnsäljare nere där dom pratar obegripligt är klar för dagen. Som sagt. Skånska är ingen dialekt, det är läten.
