Tio år i Sundsvall.
Idag 19:45 var det tio år sedan lastbilen och vår gamla Volvo rullade in på gården här i Sundsvall, efter en maratondag av bärande och släpande.
Tio år har gått fort faktiskt. Mycket har hänt. Kan inte hjälpas att jag ser tillbaka denna dag, på åren på företaget där jag arbetar, på nya vänner jag fått, på roliga och mindre roliga händelser under dessa år. Det är nog så att det positiva överväger när det gäller minnen.
I början var det rätt kämpigt. Vi har fortfarande inte haft en sådan kyla som den första vintern. Flera dagar neråt och under minus 30.
Långa dagar blev det med buss till och från jobbet. År efter år kämpade jag med bussresor som fungerade ibland och ibland inte. För det mesta berodde förseningen på struliga medpassagerare.
2009 var till slut plågan slut. Då blev jag stationerad i centrala Sundsvall. Har också hunnit med att arbeta hemma ett helt år. Det var lärorikt men ganska oinspirerande.
Nu är jag åter på kontoret i centrala Sundsvall, med gästspel då och då på huvudkontoret i Bergeforsen.
Det finns många minnen att lyfta fram en sådan här dag, men våren 2009 står ut rätt ordentligt. Det var då vi byggde vår pool, som varit till så stor glädje under åren.
Min yngsta son bars in i huset på Mammas arm när vi flyttade in. Nu var han ute på kyrkans ungdomslokal i Bosvedjan.
Den äldsta var tio år när vi flyttade in. I tisdags kom han hem från Berlin efter att varit där i fem dagar med den kompis som var den första av hans nya vänner när vi flyttade hit.
Såväl frun som jag har förblivit våra arbetsgivare trogna under åren som gått.
Egentligen är det fel att nämna vänner man fått. Risken är då att den som inte blir omnämnd blir ledsen, men om jag bara nämner väldigt få så känner sig nog ingen förorättad.
Min första riktigt goda vän blev "Den skånske grafikern". Många och långa var våra lunchpromenader när vi diskuterade allt från fotografering till Guds rikes angelägenheter.
Tyvärr har han nu flyttat till Småland, men vi håller kontakt varje vardag.
Den andra jag vill särskilt nämna med glädje är vildmarkspastorn. Han var pastor i Sorsele och flyttade sedan hit och började på mitt jobb. Vi har rest tillsammans, både tjänsteresa och privat och haft väldigt mycket roligt tillsammans.
Till sist har vi våra roliga knäppa udda vansinnigt roliga vänner i Korsta.  Den skogstokiga Pitebon och hans ännu tokigare fru, plus deras Hund. Ser fram emot att träffa dom i mellandagarna.
På jobbet har det varit både upp och ner, men på senare tid mera och mera positivt.
En tacksam tanke går till den framstående och utåtriktade traktorchefen som gav mig chansen till att arbeta här i Sundsvall.
Det har varit lite svårt att vänja sig vid vintrarna häruppe. Inte vid det faktum att det snöar, men i snitt är dom 1-1,5 månader längre än i Stockholm.
Av stockholmarna är det låssmeden och den ofantliga kamraten som jag fortfarande har tät kontakt med, både via telefon, mail och personliga besök.
Ser fram emot att bo här ett bra tag till.
Kommer precis in från en snöröjning ute på uppfarten. Vår snöslunga lade av förra helgen så det har varit tufft att handskotta, men nu har jag lånat en.
God Natt.