Ögonblicksbild från mitt jobb.
Arbetet är en stor del av våra liv. Man tillbringar halva sin vakna tid där (om man inte sover på jobbet förstås). Man träffar arbetskamraterna mera än sin familj.
Kort sagt, arbetet betyder mycket.
Därför vill jag nu försöka måla upp en ögonblicksbild av en genomsnittlig fredag i september i nådens år 2011.
Dagen inleddes med att jag kom hit med min jobbdator som jag lånar hem, eftersom åskan slog sönder min hemdator. Funderar ibland på om det var Gud som straffade mig för alla så kallat roliga historier som jag drog när jag och Vildmarkspastorn var ute på vår bilsemester.
Det tar ungefär en kvart att starta datorn eftersom en process kallad MsMpEng.exe ligger och snor 99 procent av processorkraften hela tiden. Mycket irriterande, men inte förvånande. Det är Microsoft som segar ner datorn. Skulle virusprogrammen fungera som dom borde, då skulle dom ta bort Windows också.
När man kommer till jobbet, då är det en enda sak som måste fungera innan någonting kan bli gjort, och det är kaffeautomaten. Fungerar inte den så blir inget sålt, köpt eller uträknat här.
När jag varit här närmare en timme så brukar den argsinta säljaren dyka upp och omedelbart berätta om vad hon bakat, vem hon är sur på, vilka grannar hon har bråkat med, och framför allt vad vår kontorsmaskot Wille haft för sig sedan igår. Wille är säljarens gosiga lilla hund.
När jag lagom måste sätta fast öronen med sytråd, då är klockan 8 och det är dags att börja räkna ut statistik åt VD, samt mina kollegor i arbetsgruppen för adressmaterial. Det är Vildmarkspastorn, Den avdankade möbelmånglaren och jag som försöker få ordning på saker och ting så våra säljare ska ha någon att ringa och sälja till.
Kafferasten är en prövning för mig. Sedan den argsinta säljaren börjat här så har det blivit så mycket go-fika så jag jäser i marchriktningen för varje dag som går.
Efter fikat brukar min telefon gå varm. Det kan vara säljare eller kollegor på administrationen som hör av sig. Nu måste jag emellertid sluta eftersom jag har telefonmöte om fem minuter.

Inte riktigt höst än.
Som ni kära bloggläsare märkt så blev det inte så mycket mera bloggande på vår resa.
Hur som helst var det med svår ångest jag dels klev över gränsen för första gången för att ta kort på skyltarna från andra sidan. Ännu värre var det när vi gick tillbaka till Norge och satte oss i bilen och körde över gränsen.
Kände riktigt socialiststatens slemmiga händer ta strypgrepp på mig. Nu kanske någon invänder att vi har en borgerlig regering.. Hahaha. Reinfeldt fick makten genom att vara bättre sosse än Mona Sahlin. Och fortfarande är det alldeles för mycket stat och alldeles för lite enskild människa i Sverige.
Efter att ha hämtat mig från chocken vid gränsen så åkte Vildmarkspastorn och jag vidare mot Gielas i Södra Lappland. Denna väderstation är ofta omnämnd som den kallaste platsen i Sverige på vinternätterna. Vi tog oss ända fram till själva stationen, körandes på en väg som trotsar all beskrivning.
Sedan var det då dags för dagens utskällning. Vi for vidare mot Borkan och till min reskamrats fjällstuga. Som vanligt välkomnades vi av hundarna Foppa och Klinga som skällde så jag trodde huvudena skulle lossna. Inte nog med att dom skällde när vi kom utan så fort någon av oss gick till bilen och hämtade något så var det dags igen för en rejäl utskällning.
Frun i huset och hennes syster hade varit ute och plockat 20 kilo kantareller, så till middag fick vi bland mycket annat gott smörstekta kantareller. Mums.
Efter en god natts sömn var det då dags att styra kosan hemåt. Vädret var bra när vi åkte genom först det vackra fjäll-landskapet och så genom skogslänen som är så tråkiga så man somnar. Till slut så kom jag hem till Sundsvall 4 dygn och 4 timmar efter det att vi åkte.
En suveränt rolig resa var slut. Vill passa på att offentligt tacka min reskamrat och chaufför för en härlig resa.
Så var det då dags att komma tillbaka till jobbet. Det kändes ovanligt bra. Här på kontoret väntade den folkilskna säljaren, den tankspridda fotografen. Kul att se dom igen.
Vi har hunnit haft besök här också. Sundsvalls snyggaste tjej har varit här bl.a., dvs min fru.
Sedan har vi även haft besök av den enda man som kan få den folkilskna säljaren att stänga igen munnen. hehe.
Igår gick det bra att arbeta, och idag går det ännu bättre. Fullt upp hela tiden. Skönt. Hatar när det är för lite att göra på jobbet.