Pessimister finns det gott om.
Funderar på det här med hur olika livs-syn folk har.
Råkade posta en statusuppdatering på facebook igår att det var plus fem grader här och att det droppade från taket.
Omedelbart dök det upp en kommentar om att det snart blir kallt igen.
Självklart kommer vi att ha många veckor med minusgrader innan våren kommer - troligtvis mellan 8 och 12 veckors kyla kvar.
Men det där vet vi ju. Därför tycker jag det är så värdefullt med pauser i kylan. Det har varit extremt kallt sedan mitten på november, och fram tills för en vecka sedan.
Om man gör ett hårt arbete, då tar man paus. Spelar man en tuff fotbollsmatch så är det halvtidsvila.
Det är så jag ser på dessa plusgrader som vi har några dagar nu. Halvtidsvila i vintern, för att orka med dom sista 12 veckorna eller vad det nu kan vara.
På något vis är det så i Sverige att man ska akta sig för att vara glad för något. Någon känner sig alltid kallad att tala om att "det blir snart värre".
Minns en kille jag känner lite grann som heter Leffe. Han körde lastbilen när vi flyttade till Sundsvall för åtta år sedan. Under resan upp pratade han och jag om affirmation, dvs att tala possitivt så får man det som man säger.
Ett annat citat i ämnet är.
- Man talar inte som man mår, utan man mår som man talar.
Läst en hel del böcker om hur viktigt det här är. Bibeln är en av dom, liksom Joyce meyer, Joel Osteen med flera. Vikten av att tala och tänka possitivt kan inte överskattas.
Så jag fortsätter att vara glad för dom plusgrader vi har nu. Jag tänker vara glad för att våren kommer om några veckor, att vi får det både varmare och ljusare. Sommartiden börjar om 8 veckor. Om 15-18 veckor kan vi öppna poolen.
Håll ut vänner. Snart är det vår.!

Första vårtecknet.
Så kom då årets första verkliga vårtecken. 4 plusgrader på morgonen, och jag tog årets första promenad till kontoret. Riktigt trevligt var det att få röra på sig igen. Det har varit så kallt och dåligt snöröjda trottoarer, så man har Lat-åkt som Låssmeden brukar säga när han åker färdtjänst.
Nu var det snöröjt ordentligt, och dom har verkligen slitit med att inte bara röja utan också köra bort snön.
Den primära dumpningsplatsen för snö här i Sundsvall ligger bakom sjukhuset. När vintern är slut så täcker dom över snön och använder den för att kyla sjukhuset under sommaren.
2 timmar och nio minuter längre har dagen blivit sedan det vände. Tiodygnsprognosen talar om uppehåll tack och lov. Är rätt less på snöröjning nu, så hoppas den stämmer.
Idag är jag på kontoret för första gången på en vecka.
Har med flit lagt mina dagar på kontoret på måndag och fredag. Måndag för att verkligen känna att helgen är slut, och fredagen för att få känna att det är helg. Jobbar jag hemma på fredagar blir gränsen mellan arbetsvecka och helg så flytande.
I helgen blir det besök av goda vänner samt lite hemma-pyssel och så Tv-soffan.

Alla har inte facebook.
Kan det vara möjligt?? Alla har inte facebook. Jodå, så är det. Tyvärr ser jag när jag tittar tillbaka på mina prestationer på bloggarfronten att antalet inlägg har minskat betydligt sedan facebook kom. Känns lite synd, eftersom jag närmar mig sju år med bloggen, och jag vill inte att den ska lägga sig ner och dö. Har några vänner som inte har facebook och som gärna vill höra om livet i den vilda delen av landet. Skärpning alltså.
Min vän supportern bloggar inte alls nu. Det är väl inte allt för roligt för honom att rapportera om att Timrå Ik ligger sist i elitserien med option på nerflyttning.
Temperaturen ser ut som en kurva över börskurserna ungeför. Upp, ner, upp, ner. Nu är den på väg upp efter en djupdykning mot minus15.
Den skånske grafikern rapporterade från mörka Småland nu på morgonen att det var minus 18 grader. Här är det inte ens minus tio så det känns ju bra.
Snöröjningen som jag berättade om igår slutfördes under eftermiddagen igår. Otroligt samvetsgrant utfört arbete. Tur man inte bor i Fjollträsk.
Igår på lunchen studerade jag bloggen. Brukar göra det ibland, kolla vad jag gjorde detta datum under åren som gått. Tack och lov så är det INTE samma situation idag som den 27e januari 2010. Då var det nog den värsta snöstormen som jag upplevt under mina 8 år i Sundsvall. Idag verkar vädret vara i stort sett klart och möjligen några flingor på väg mitt på dagen enligt väderradarn.
Hittade en annan intressant notering i bloggen från 2008 och 2009. Båda dessa år så hade jag redan i Januari skickat en inbjudan till Låssmeden att komma hit på sommaren. Får väl ta och bränna iväg ett mail till honom idag, så vi håller på traditionen. .
Dags att jobba.

Rekord i snöröjning.
Nu när det inte kommit så mycket ny snö, så är kommunen i full färd med att ta bort den gamla. Imorse klockan sju så var det 8 lastbilar i karavan här på gatan utanför. Dessutom 2 plogar.
Nu antar jag att min kompis Kjelle som bor en bit ner säger att:-
- Det där var inga plogar, utan multibaklastare med snöslungningsaggregat och planerade förarhytter.
En traktor är således mer än en traktor.
Hur som helst så blev gatan två meter bredare minst och nu kan man se asfalten på sina ställen. Problemet är då att vi med vår grusgång och hårdpackade snö har fått en "tröskel" på trettio centimeter så bilarna hotar att skrapa i eller gå sönder.
Återstår att se hur jag löser det här.
Föreslog för yngsta sonen att testa att åka skateboard på gatan, nu innan det kommer mera snö. Hoppas det inte kommer mera snö på länge. Känns fräscht det här.
När det gäller jobbet så går allt sin gilla gång, förutom att min framstående och utåtriktade före detta chef har saboterat telefonväxeln så jag inte vet om det rings eller inte. I ärlighetens namn kanske jag ska påpeka att han fixade fem andra fel istället.