Lördagskväll vid datorn.
Snart haft min nya dator en månad. Är fortfarande mycket nöjd med den, speciellt efter att ha haft den på resande fot förra veckan.
Däremot är jag lite förvånad över hur dom tänker på Apple. När man första gången börjar ansluta digitalkameror eller min Iphone för att föra över bilder, så är det ett program som heter Iphoto som automatiskt öppnas.
Det är programmet är skumt och höll på att ge min gråa hår nere i Fjollträsk. Jag visste att jag hade en massa nya bilder i datorn. Kunde se dom, men inte hitta filerna någonstans. Letade mig galen nästan, men ingen framgång.
Då visade det sig idag, att om jag använder Iphoto så sparar det alla bilderna i en enda jättestor fil, ungefär som en backup. Inte vad jag vill ha om jag t.ex. vill kopiera eller skicka bilder.
Läste sedan idag om "den bäst bevarade hemligheten" i OS X. Ett litet förnämligt program som i den svenska versionen heter bildinsamling. Det roliga är att om jag ska få det programmet att automatiskt gå igång när jag ansluter en kamera, då måste jag ställa in detta i det programmet som jag inte gillar.
Nu är i alla fall allt i ordning.
Men det är märkligt att Såväl Iphoto som Itunes i princip kopierar bilder och musik en extra gång när man importerar dom. Hårddisken tar slut så fort då.
Hur som helst har det varit en givande dag idag. Lugnt och skönt och så har jag lärt mig liter mera om min nya dator.

Livet i Norrland.
Rubriken på bloggen är ju livet i Norrland. Men oftast handlar det här om helt andra saker.
Funderar just nu på att Sundsvall i ett avseende för tillfället är likt Stockholm. Jag tänker då på trafikeländet som härskar i stan.
Först har vi det enorma E4-bygget som, när det är klart, kommer att vara till stor glädje för stan, men medan det pågår ställer till det rätt rejält. E4an från ungefär Skönsbergskurvan och en km norrut är bortgrävd helt och hållet. Den ska sänkas sex meter. Under tiden leds trafiken på en tillfällig väg - endast någon meter från Trafikgatan. Det flyter verkligen på långsamt, eftersom det är endast en fil i vardera riktningen.
Samma sak söder om stan. Där håller man på att ansluta vägen till den nya broförbindelsen över fjärden.
Allt det här ställer till det. Nu läste jag i tidningen idag att man även ska rusta upp norra kajen. Det ligger endast 100 meter från mitt kontor, så det lär bli stökigt här nere också.
Utöver det här har det varit asfalteringsarbeten både här och där i år. E4an har stundtals i det närmaste varit oframkomlig.  Den delen är klar nu i alla fall.
Och så till vädret. Jag har en mycket elak kompis på jobbet som heter Snömannen. Han vill ha vinter året runt. Det där basunerar han ut på Facebook och har glada kommentarer om hur fint det är med snö, bara för att bråka med mig.  Men nu har jag snuvat honom på konfekten. Har Facebookfri period just nu. Kollar ingenting alls för tillfället. Det hänger samman med mitt mentala vinteride som jag inlett.
Igår snöade det så det blev rejält vitt på parkeringen. Tack och lov håller det mesta redan på att smälta.
På TVn som jag tittar på i datorn talar man endast om superstormen som härjar i USA.
På jobbet har vi haft datakrångel så det knappt gått att jobba. Verkar ha ordnat sig nu.

Första dagen i mentalt vinteride.
Sitte rpå jobbet och tittar på snön som faller minst 6 veckor för tidigt enligt mitt tycke.
Snö ska finns mellan 23e och 25e december för att sedan försvinna.
Det är otroligt kul att hälsa på kompisar över helgen, men veckan efter känns det som man inte vilat något under helgen.
Bli inte förvånade om bloggen får väldigt glest med inlägg närmaste tiden. Med vinter utanför händer inget så det finns absolut inget att berätta. Nu är det julen med en lång skön ledighet som hägrar.
Halva terminen och mer än så har ju gått, så det är inte så långt kvar.
11 veckor har gått sedan jag kom till jobbet efter semestern.  8 kvar till jul.
God natt.

På resande fot.

Åter igen njuter jag av friheten att använda min bärbara dator lika bra som en som har full syn. Sitter i avgångshallen på Bromma flygplats. Har passerat incheckningen och säkerhetskontroll på rekordtid. I Incheckningen frågade dom vad jag ette och så fick jag mitt boardingkort. Inte ens leg ville hon kolla. Eftersom Sundsvallsflyg är först av en svärm av flgplan som lämnar Bromma på söndag kväll, så var kön till säkerhetskontrollen obefintlig så det tog 30 sekunder. Upplevde en viss skillnad mot resan i somras när allt tog längre tid. Både i Sverige och USA fick man bereda sig på en lång väntan..

Helgen i Fjollrtärk har varit jätterolig. VI iledde på torsdag hos min ofantliga kamrat med att käka pizza. På fredagen besökte vil låssmedens jobb och åkte sedan ut till Enskede och synskadades riksförbund för att kolla på museet dom har där. Man fick lära sig enormt mycket om hur man börjat bedriva det man då kallade blindskolor.

Igår så hälsade jag på min mor, tog promenader på sammanlagt en mil, och på kvällen åkte Låssmeden och jag in till Stockholms bästa kinarestaurng – Bamboo garden på Åsögatan. Låssmeden bjöd mig som en försenad femtioårspresent, och där med var det nog sista tillfället jag firade denna tilldragelse.

Idag har jag åter varit tillsammans med min ofantliga kamrat och åkt runt på roliga och virriga bilturer runt Stockholms.

'Snart dags att packa ner datorn så man inte missar flyget. Solen lyser in genom de stora rutorna här på flygplatsen. En gles skara människor befinner sig i den stora hallen. Dags att åka hem

* * *

Så befinner man sig åter några tusen meter uppe i luften över Sverige. Vädret är alldeles klart och i väster syns de sista resterna av dagsljus. Under oss ligger landskapet mörkt. Det här är mina sista trettio minuter innan jag symboliskt går i vinteride. Med mig hem har jag fullt med roliga minnen. Tack allihop. Låssmeden, uppfinnarjocke och ofantliga kamraten.

Alltid roligt att hälsa på men det är bra skönt att få sätta sig på flyget hem.

Imorgon börjar vardagen  igen och kylan och mörkret gångar Sverige i ett hårt grepp som inte försvinner förrän i slutet av april.

God natt.