Över en månad sedan.
Hej hopp alla glada bloggläsare. Den gamle vid havet och låssmeden har säkert undrat vart jag tagit vägen så länge.
Mycket har hänt senaste månaden. En del kommer jag att informera om senare när saker lagts till rätta. Hur som helst är det en spännande tid att vara Bengt. Ljuset i slutet av tunneln närmar sig.
Får väl ta och summera lite vad som hänt senaste månaden. Det viktigaste var en Stockholmsresa jag gjorde i början av november. Många kompisar hann jag med att träffa på få dagar.
Vi tar det från början.
Torsdagen den 6e november landade jag på Bromma flygplats. Den är fortfarande kvar och om mupparna i regeringen håller tassarna borta så lär den fortsätta att finnas.
Vädret den dagen var ganska hemskt faktiskt. Snöglopp och nollgradigt. Blåsigt var det också.
Använde dag ett till att ströva runt på stan och träffa en gammal vän som jag jobbade ihop med för nästan 20 år sedan. Det var en höjdare att träffa honom.
Sedan - efter att ha frusit halvt ihjäl mig under en stadsvandring - begav jag mig ut till låssmeden i numera riksbekanta Kärrtorp. Han var sig lik. Vi hade en trevlig kväll med mycket mat och väldigt lite godis.
Fredagen träffade jag min "bror" som jag kallar honom. Vi lärde känna varandra 1977 när vi gick på EFS och konfirmerade oss. Sedan dess var vi varit goda vänner.
En knorr på historien är att nyss nämnda man som jobbar som präst i Stockholm, har blivit kollega med en mycket god vän från min tid på Radio Rörstrand. Vi tre hade en oförglömlig eftermiddag med gott fika mm.
Träffade gamla mor också. Hon kände igen mig lite grann under den timme vi spenderade hos henne.
Fredagen avslutades med en kväll på Jesses krog i Kärrtorp. Bra ställe, och mätt blev man.
Lördagen tillbringade jag till största delen i Farsta centrum. Träffade den levande megafonen och vi satt och skrek vid ett bord på ett av fiken. Vi är lika högljudda bägge två. Märktes också. Blev betydligt mindre folk omkring oss efter bara några minuter.
Hem till låssmeden igen. Han själv var inte där utan på gåsmiddag. Framåt natten kom han hem promenerande på hörntänderna - full som en jag-vet-inte-vad. Han jollrade osammanhängande och somnade i fåtöljen. Sa åt honom att sova.
Söndagen bjöd på biltur med min ofantliga kamrat som för en gångs skull INTE släppte av mig på Bromma flygplats - som fortfarande finns kvar - flera timmar innan flyget skulle gå. Behövde bara vänta dryga halvtimmen. Det var en härlig helg i Stockholm som gav mig många minnen.
Förra helgen hade vi besök från Sörberge av min sons svärföräldrar. Helt otroligt rolig och trevlig kväll. Det har blivit annat kul gjort också. Bl.a. så har äldsta sonen och jag varit ute och handlat presenter till lilla frun som fyller år om en vecka. Viktigt att inte glömma detta.
På hemmafronten har jag efter år med strul med mitt X10-system övergett det. Tanken var god - att kunna styra elförbrukare och fjärrströmbrytare med signaler som färdades genom elnätet. Men det var svårare än det verkade. Signalerna ville inte hoppa mellan faserna utan kom inte fram. Ändå hade den pratsamma elektrikern installerat fasfilter. Så det blev att gå över till Tellstick istället och det har på kort tid fungerat mycket bra.
En sådan strömbrytare kostar ungefär 15 procent av vad en X10-brytare kostade.
Idag har vi provåkt nya motorvägen söder om Sundsvall. Allt är öppet nu, utom bron som ska öppna den 18e december. Få se om kungen kan skilja på Sundsvall och Härnösand. Återstår att se.
Dagen idag avslutades med ommöblering här hemma. Lite bättre arbetsmiljö vid datorn blev resultatet.
Det var väl en sammanfattning av de senaste 41 dagarna, sedan senaste bloggen skrevs.

Hösten har kommit.

Idag har hösten officiellt kommit till vårt hem. Det var dags att stänga igen poolen med en stor grå presenning. Dröjer minst sex månader innan man badar igen. Vi städade också undan i vårt fina nyrenoverade uterum och staplade möbler inför vintern.

En dag som i dag, gäller det att ha något att se fram emot. Jag har ganska många saker att se fram emot. En av dem är en

stockholmsresa början av november. Ska träffa låssmeden och min ofantliga kamrat bland annat. En av dagarna ska jag också träffa den levande megafonen som bor i Nynäshamn.

Nu får vi bara hoppas det blir en grön vinter. Har ingen lust att skotta snö. Mest meningslösa arbetet som finns i hela mänskligheten. Om det nu nödvändigtvis måste komma snö så föredrar jag att den kommer dagen före julafton och försvinner på nyårsdagen.

Måste också komma ihåg att berätta om gårdagen. Saken är den att under de tre senaste åren man byggt en stor bro över Sundsvallsfjärden. Igår var det öppet för allmänheten, så vi var ute och gick på bron - en bit i alla fall. Såg ut som nästan hela Sundsvall var där. Det var väldigt mycket folk och många glada ansikten och många kameror framme.

En härlig helg är slut.
Sitter på kontoret och drömmer mig tillbaka till helgen som gick. lördagen bjöd på underbart höstväder. Hustrun och jag åkte upp till Indal för att hälsa på goda vänner. Vet inte om jag skulle vilja bo så långt ute på landet, men det är väldigt vackert därute.
God mat och trevlig gemenskap präglade lördagseftermiddagen.
SEdan var det dags att åka hem, och gårdagen tillbringades i soffan. Det vackra klara höstvädret hade bytts ut mot dimma och gråa moln. Perfekt dag för att göra ingenting på.
I morse hade jag all möda i världen att ta mig upp ur sängen. Morgontrött till max som vanligt. Men till kontoret kom jag till slut, tillsammans med raggaren från Matfors.
Sedär, en ny person i bloggen. På sin plats att presentera honom. Raggaren från Matfors heter något annat förstås. Han gillar stora amerikanska bilar, och rockabillymusik. Hans kompisar har amerikanska bilar, så dom brukar vare ute på motorträffar. Själv har han inte någon raggarbil, men ett steg i rätt riktning tog han ändå när han bytte sin sossecontainer (Volvo) till en Audi. När han hade Volvon låg han och krypkörde på E4an - aldrig över 90 km/h. Dessutom körde han aldrig rakt från Bergeforsen till stan, utan det skulle gå via Sörberge, Terminalvägen, industriområdet, Timrå station, Östrand, Timrådalen, Finnsta, Birsta.
Nu är det pang på rödbetan och full fart på motorvägen. Kommer hem en kvart tidigare.
Trevlig kille är han i alla fall, förutom när han mitt i sommaren lägger ut bilder på Facebook som visar snödrivor. Då brukar jag kommentera med min standardkommentar; - Det skjuts för lite i Sverige.
Så det var några ord om raggaren från Matfors.
Nu sitter jag på kontoret och jobbar med uppgifter som jag fått av Superskatan och Den koleriska videoproducenten Knegoff. Lagom stimulerande och ganska kul.
Snart bara fyra och en halv dag kvar till helgen.

Två olika väder

Imorse var det som vanligt vackert väder i Sundsvall och mycket tät dimma i Timrå. Lasse kunde knappt köra när vi skulle över bron vid Bergeforsen. 

På jobbet gick det bra. Många roliga samtal med den koleriska videoproducenten. Dessutom fick vi tårta i dag. En av ungdomarna på IT-avdelningen lyckades ta sitt körkort igår så det var vi tvungna att fira. Vi hade också intressanta besök på kontoret idag. De blev också bjuden på tårta och trodde att vi alltid har gofika. Nu ligger jag bekvämt tillbakalutad i min soffa. TV-programmen är lika dåliga som vanligt. Därför använder jag tiden till att diktera ett inlägg till bloggen. Det är så skönt nu när man slipper knappa själv. Börjar bli gammal.

Länge sedan senaste inlägget.

Nu har det snart gått över en månad sedan jag senast skrev här i bloggen. Jag har inte glömt er alla kära läsare. Det har varit mycket på jobbet och hemma så därför har orken och tiden inte räckt till. 18 september stängde jag av poolen efter en fem månader lång säsong.

Hösten har kommit på allvar. I tisdags på väg hem från jobbet då var det lite snö i regnet på eftermiddagen. Jag hoppas att snön inte ligger kvar överhuvudtaget den här vintern. Om det bara regnar slipper man ju skotta bort eländet.

Ser redan nu fram emot första veckan i november. Då ska jag åka till Stockholm och hälsa på den ofantliga låssmeden och den levande megafonen. Kanske hinner också träffa min ofantliga kamrat som bor i Hökarängen. Men det svårt att rubba hans cirklar. Skulle någon säga till honom att jag kommer på lördag klockan 10 med 1.000.000 kr då skulle han svara "har inte tid ska lösa Melodikrysset".

Det här inlägget blev lite svamligt. Det beror på att jag ligger bekvämt tillbakalutad i soffan och pratar med min iPhone. Allt jag säger skrivs ner utan att jag behöver knappa på några tangenter. Det passar en man i min höga ålder och med min stora latmask.

Tillbaka i bushen, och gillar det.
Sedan i måndags har jag lämnat Sörbergekontoret, med alla dess frestelser. 3 pizzerior inom gångavstånd plus två korvmojer. Dom fem kg som jag tappat under semestern lade jag snabbt på mig igen.
Så när VD i slutet av förra veckan frågade om jag ville flytta ut på HK i Bergeforsen, så tackade jag ja utan att tveka det minsta. Nu är man alltså här igen, omgiven av ett helt gäng med härliga arbetskamrater.
Supportern, Superskatan, Ljustorpsgangstern, och den avdankade norrmannen är bara några av de sköna karaktärer man har omkring sig på dagarna.
Sitter uppe på vinden bredvid IT-avdelningen. Håller på att föra över en del datakörningar till ett nytt egenutvecklat system, så det blir en hel del med samarbete med folket häruppe.
Den ansvariga för IT är inte här. Han blev sjuk pga att jag kom hit, så han är hemma i Tallnäs och kurerar sig från chocken .
Eftersom det här är en plats dit knappt GPS och satelit-telefoner når, så finns här inga frestelser som får mig att gå upp i vikt. Vår ICA-butik härute har i och för sig pastasallad, men det äter man inte varje dag, och så har jag tagit med mat hemifrån. dessutom.
På hemmafronten har det hänt lite nytt. Köpte mig en sådan där radiostyrd helikopter med fyra rotorer och en integrerad kamera. Gjorde mina första trevande försök igår kväll att filma vårt hus från luften, men det är en rätt rejäl inlärningskurva på att bemästra den där maskinen. Man styr den via en smartphone (alltså Iphone) Android är inte smart, bara jobbigt, även om det går att styra den även med sådana. Fast i forumen på tillverkarens hemsida klagar folk på att Android suger. Jag är den första att hålla med.
Familjen i övrigt är förkylda. Det är såväl dom två andra som bor hemma, samt även äldsta sonen med fästmö. ALLA utom jag och äldsta sonens hund är sjuka med förkylningar. Det måste ha berott på väderomslaget när sommaren försvann rekordtidigt. Har inte badat sedan tionde augusti, och tror inte det blir några flera bad heller i år. Ska väl städa poolen en sista gång och så stänga av värmen.
Men nu är det Torsdag, och i morgon är det FREDAG. Veckans bästa dag.
Förr i världen hade dom gofika här på fredagar. Vet inte om dom har kvar det fortfarande. Hoppas bara inte supportern ska baka själv, för då blir det förmodligen som när min vän - den Finska coachen - skulle göra scones. Inte ens hunden ville ha dom.

Första tecknen på höst.
En vanlig onsdag!  Semestern känns avlägsen, och ändå är det här bara 11e arbetsdagen på det här arbetsåret. Sommaren känns som en dröm, en mycket trevlig sådan.
Det regnar ute idag, och poolen hemma har tappat värmen. Återstår att se om det blir något bad senare än tionde augusti. Det var nämligen då vi badade senast. Har liksom inte varit läge.
Nu sitter jag på kontoret i Sörberge och funderar på hur man ska sätta upp nya mål. Det fungerar inte att bara leva fem veckor om året. Vardagen är full av möjligheter. Gäller bara att sätta upp mål i närtid och lite längre fram.
Nästa sommar har vi planerat en kortare semesterresa - så det är ordnat. (Se där, nu var det semester igen).
Får hitta på något bättre och närmare att se fram emot. Hemma kan man se fram emot att umgås med familjen, och att TV-tablåerna inte spelar något roll längre.  I vårt utbud har vi runt 65 kanaler att titta på, men det är många kvällar där det inte funnits något som väckt mitt intresse.  Lösningen heter players. Det funkar ett tag, men så tar det slut på program för min extremt smala smak. Då återstår..........andra sätt att försöka komma över tv-program som inte går i Sverige och som fortfarande ger mig lite extra.
Ta det senaste jag tittar på nu. Ett bbc-program i tre delar som handlar om flygets historia. Det handlar inte om dubbeldäckare flygplan med vingar av segelduk, som först fick kolvmotorer och sedan utvecklades till jetplan. Det här handlar om kulturen runt flyget. Vilka som flög i början, hur Heathrow kom till till genom ett vit lögn till politikerna i området. Människor som jobbat eller jobbar på flygplatser berättar om hur saker och ting förändras.
Sådana program tycker jag om. Lite historia, teknik och annat i en salig blandning.
Åter till att uppskatta vardagen. Snart kommer den härliga tiden med krispig luft och härliga promenader.
Man kan förena nytta med nöje. Jag är en man med med gravidmage. Inte så klädsamt och inte så häsosamt, så det är väl dags att försöka få bort dom värsta volangerna. Var så duktig på semestern. Det försvann många kg  under ledigheten. Problemet är att jag jobbar i samma hus som en pizzeria. Det är max 20 sekunder mellan dörren till vårt kontor och pizzerian. Efter tio dagar har jag snart återtagit den rondör jag hade i början på juli.
Dags att stänga ner bloggen och förbereda sig för att åka hem.Det har varit en bra dag, och blir nog det i morgon också.

En vecka in på terminen.
Det brukar vara tufft att börja jobba efter semestern, men i år slår det alla rekord. Kämpat hårt för att så att säga komma in i jobbet och börja få fokus, men det bara går inte.
Jag har mycket att göra, men den levande megafonen och supportern gör jobbet mycket bättre än jag, så jag vet inte hur man ska konkurrera med dom.
Till och med att sitta här och blogga tar emot. Seg till tusen.
'Kan ha att göra med gårdagen också. Saken var den att jag och hustrun tog en promenad i det vackra området Haga i Sundsvall. Många fina gamla hus och området har en helt egen stil. När vi kom hem efter promenaden så hade vi avverkat fem km. Jag kände mig i högform, så hustrun gick in och vilade medan jag i någon sorts galet ryck gick fem km till - totalt en mil. Sundsvall är på sina ställen ganska kuperat så min app i telefonen berättade att totalt hade jag avverkat stigningar på över 200 höjdmeter.
Nu är jag totalt slut i kroppen och blev tvungen att käka lite värktabletter för att överhuvudtaget kunna släpa mig till jobbet.
Min reskompis - Fiskaren från Matfors - som kör mig till och från jobbet varje dag, har hittat en ny funktion på sin bil - gaspedalen. Under våren när vi åkte tillsammans så var det mest bromsen som användes, och så hade han förmodligen byggt om bilen till trampbil.
Hur som helst så var nyss nämnda reskompis lika trött som jag så medan han kryssade mellan filerna och körde om sportbilar, så sades inte många ord. Vi var båda mycket trötta denna sensommarmorgon.
Det är tyst på kontoret också denna morgon. Inte ens den avdankade logopeden orkar prata idag.
Snart är det helg.

Åter på jobbet.
Efter min bästa semester någonsin av dom jag tillbringat i Sverige, är jag nu tillbaka på jobbet för första dagen. en höst ligger framför, och många arbetsamma dagar.
Men hur som helst så känns sommaren ännu i kroppen. Vår VD undrade varför jag var så brun, och jag svarade att det hade varit en perfekt semester.
Har ju inte skrivit blogg mer än en gång under semestern så det är väl dags för en summering.
Huvudpunkterna har varit tt besök i Stockholm under fyra dagar..
Det blev underbara dagar och vi fick träffa goda vänner. Höjdpunkten var när vi fick fika med den levande megafonen och hans tjej i Farsta centrum. En heldag på stan blev det också.
Några ord om vädret. Fyra och en halv vecka med bra väder. Undrar när det hände senast.
Många bad har det blivit och många långa timmar i solstolen.
Till skillnad från många andra har jag inte lagt mig till med några semestervanor som behöver brytas. Snarare tvärtom. Tappat 5 kg under semestern.
Nu är det dags att bestämma om jag ska synda redan dag ett och äta pizza, eller om det får bli sallad. Spänningen är olidlig.

Nästan rekord.
Tolv dagar in på semestern har vi sett nästan ett rekord, och slagit ett.
Sedan man började mäta temperaturen i Sundsvall så har rekordet legat på plus 33 grader satt sommaren 1994. Idag var det den näst varmaste dagen sedan mätningarna inleddes med plus 32,5 grader. Alltså nästan rekord, men det är den varmaste dagen sedan vi flyttade hit 2002.
Jag har trivts som fisken i vattnet i den här väderleken. Ser ut att det kommer att bli bra tre dagar till, för att bli svalare på söndag. Vi får se hur det blir.
Det var låssmeden som kom med värmen förra onsdagen. Före det var det rätt kallt och ruggigt, men i onsdags när han kom hit började temperaturen att stiga.
Vi hade härliga dagar. Bland annat var vi ute på Lörudden och köpte rökt fisk, och for sedan till Skatan för att avnjuta en god lunch.
Vi han även med att se våra vänner från Korsta och så ha en gränslöst slapp och skön lördag.
Äldsta sonen har hjälpt oss med lite målningsjobb, så nu är uterummet, fönstren och lite möbler målade. Den människoätande hunden Panda blev också målad. Han lyckas alltid hitta färgfläckar någonstans, och så blir han fläckvis vit istället för sin fina svarta färg.
I övrigt har det varit lugnt. Det är ju semester. Tiden går för fort känner jag.

20 minuter kvar.
Hustrun ringde från bilen och är på väg att hämta mig.
Så nu stänger jag ner datorn.
Arbetsåret 2013-2014 är härmed avlutat.

En timme kvar.
Solen skiner över nejden. men det är svalt.
VD var inne och önskade mig trevlig semester med sammanbitna tänder.
SMSat frun och bett henne starta upp bilen. Minuterna går långsamt.
.

Lunch plus telefonmöte klart.
Megafonen och supportern led nog lite när vi pratade om nästa vecka. Dom måste vara kvar och slava en vecka till medan jag får ledigt om några timmar.
Lunchen blev en pizza idag. Några flera sådana blir det inte förrän jag jobbar igen.
Som en sista frosseri innan nyttigare tider tar vid, så tänker jag åka till macken efter jobbet, och ladda den största lösgodispåse jag någonsin köpt.  Sedan ska jag ladda på med bra tv-program och sova läge i fem dagar. På onsdag kommer låssmeden och då måste jag gå upp i ottan, redan vid nio. Men det ska bli kul att han kommer. Normalt har han haft rollen som sommarstrypare - kommit sista dagarna på semestern. I år får han börja semestern.

6 timmar kvar.
Logopeden försvann på affärsmöte. Tystnaden har åter sänkt sig över kontoret. Det var världens liv här direkt från kl 08:00
Idag ska jag ha ett möte med den levande megafonen och den vinterälskande före detta timråsupportern.
Vi måste prata om hur sista veckan ska skötas när det gäller adresserna till våra säljare.
 Precis avnjutit sista gofikat. Det var min tur att stå för fiolerna idag. Vi turas om i en högst ovetenskaplig ordning.

Årets flitigaste bloggardag.
8 timmar kvar att jobba, och så en halvtimmes lunch.
Kom hit till Sörberge klockan 07:40. Endast jag och trummisen är här. Logopeden har inte kommit så det är väldigt tyst här på kontoret. Min tur att fixa gott fika idag.
Vädret är som övriga sommaren. OK, lite sol men ganska svalt.
Tags att åtminstone försöka ge sken av att jobba, men det är inte lätt.
Den här dagen är bättre än Julafton, födelsedagar etc. NU KÖR VI.

Eftermiddag näst sista dagen.
Så var då lunchen överstökad. Blev så sugen på kebab av någon anledning, så det fick bli en kebabtallrik på pizzerian här bredvid. Nu har man vad vi i Norrland kallar Paltkoma. En soffa och en fjärrkontroll verkar väldigt lockande just nu.
Men som sagt. dryga tio timmar kvar att jobba, varav 8 i morgon.
Är förvånad att vi kommit såhär långt redan . Helt otroligt. Har ett dokument på min dator där jag skapar en lista där jag räknar ut hur många dagar det är kvar till semestern. Så många rader som dokumentet innehåller, så måna dagar är det kvar. Vi slutet på varje arbetsdag tar man helt enkelt bort översta raden, och radnumret på den sista raden anger antal dagar till semestern.
Tror jag låg på runt 140 arbetsdagar kvar när jag började räkna. Nu är det drygt än.
Solen kommer och går, men enligt prognosen ska det bli lite bättre väder framöver. Ingen riktig supervärme men ändå lite sol och så.
Inte badat på två veckor, vilket måste vara rekord under säsong sedan vi byggde poolen 2009.
Vd var inne idag - lika entusiastisk som vanligt över nya affärsidéer. Och lika arg som vanligt på IT-avdelningen. Tur jag inte är IT-chef. Det är ungefär som justitieminister i en socialdemokratisk regering. Rena katapultstolen. Man flyger åt alla hall.
Känner nu att jag glömde dricka kaffe efter lunchen. Lyssnade andäktigt på VD under lunchen och när jag ätit upp maten var rasten slut så det blir liksom inte tid till kaffe.
Nästa vecka vid den här tiden sitter jag och låssmeden och diskuterar kvantmekanik, Visbys betydelse för en viss lärare, och konsten att slippa arbeta. 

Laddar för avslutningen.
Nu är det inte mycket kvar.  Gårdagen gick verkligen baklänges. Inte för att det var sista dagen före semestern utan för att vi väntade på att få åka till Birsta och hämta vår nya bil.
Vår säljare Jörgen hade sinne för högtidlighet. När vi kom in i hallen med nya bilar på Berners i Sundsvall, så såg vi ingen bil där med det registreringsnummer som vi visste skulle bli vårt.
Däremot så stod två stycken bilar med "täcken" över sig. När Jörgen dök upp så avtäckte han bilen långsamt och högtidligt. Där stod den. Nu, ingen hade fisit i den tidigare, som min ofantliga kamrat sa.
Lite mindre än vår förra, men det är ju en del av poängen. Skatten är en tjugondel av den andra bilen.
Vi lämnade Berners strax före sex på eftermiddagen, och åkte ut och åkte och bara njöt.
Vi har varit gifta i 23 år, men aldrig köpt en ny bil, så gårdagen var speciell. Minne för livet, och med hjälp av mobilkameran blev de förevigat också.
Kom hem igår efter en längre biltur och såg lite på tv, och skulle sedan sova.
Blev inte mycket sömn. Läste instruktionsböcker fram till halv 11 på kvällen. 
Nu sitter jag på kontoret och det är grått väder utanför. Men det spelar ju ingen roll. Semestern börjar i morgon och då blir det fint väder.
På kontoret händer inte mycket. Det är väldigt tyst härinne. Folk är fokuserade på sitt. Man hör fläktarna susa och skrivarna brumma. Kort sagt. Fokus hela vägen ända in i kaklet.
Ha en bra dag.

Mitt i veckan.
Då var det tredje dagen från slutet på arbetsåret. Morgonen var vacker, och är det fortfarande. Nu har jag lite svårt att uppskatta morgonen. Såhär funkar det.  Jag går upp mellan 6 och 6:30 varje dag. Tar en kaffe, åker till jobbet, tar en kaffe till, jobbar, tar en kaffe till.och fortsätter jobba.
Sedan, vid runt halv 11, då vaknar jag och inser att jag är på jobbet, och borde vara alert.
Tidiga mornar är och förbli något som jag inte gillar.
Tog en tur runt tomten i morse innan vi åkte till jobbet. Där står vårt uterum, färdigmålat och snyggt, och med snyggt nylagt plasttak. Renoveringen som började i maj är i princip klar. Stort tack till äldsta sonen som gjorde det mesta av jobbet.
Idag är en stor dag i vår familj. För första gången i vårt 23-åeriga äktenskap, så ska vi köpa vår första nya bil. Så efter jobbet idag, så bär det av till Birsta och till Berners. Dags att hämta bilen som vi beställde i mars, och som inte ens var tillverkad i Tyskland. Någon gång i maj så skruvade duktiga arbetare på Audi ihop vår bil, som vi alltså inte sett ännu. Återstår att se hur dagen blir.
Känner mig för tillfället totalt oengagerad på jobbet. Inte ens VD har mailbombat mig inatt så mailboxen var tom när jag slog på datorn på kontoret. Vet inte om det hade varit bättre med 20 arbetsuppgifter att lösa, så skulle dagen gå fortare.

Tre och en halv dag kvar.
I morse visade sig solen en kort stund när vi åkte genom sommarlandskapet till kontoret.
Hemmavid håller äldsta sonen på med att måla klart vårt uterum. Måste få det klart till den ofantliga låssmeden kommer nästa vecka. Ja, så är det. Hans traditionsenliga besök sker i år en månad tidigare än vanligt. Detta beror på ett min arbetsgivare flyttat tillbaka heliga måndagen. Det är den där hemska dagen som vi MÅSTE vara tillbaka efter semestern. Inte ens egen begravning räknas som skäl till att inte dyka upp den dagen. Ursäkta jag tjatar om detta, men nog kunde dom låtit oss komma tillbaka den 11e augusti.
Nåja. Hur som helst så drar det ihop sig till semestern.. Har svårt att somna på kvällarna denna vecka. Samma känsla i kroppen som inför julafton och födelsedag som barn.
Händer mycket på kort tid. Idag blir det lite servicejobb hemma. Mera målning. Imorgon ska vi ta farväl av en trotjänare, vår bil. Dags att bli miljövänlig. Rätt generösa skatterabatter på miljöbilar.
Och så då - nästa vecka. Låssmeden kommer med en tung resväska. Den där brukar bara väga hälften så mycket när han åker hem. Vikten har omfördelats från låssmedens resväska till min midja, eller snarare, platsen där midjan skulle sitta. Låssmeden lägger vikten på någon av sina många magar.
Dagens lunch blir medhavd låda med Felix Penne rosse Piccante. Min favorit bland färdigmaten.
Sådärja. - nu har trummisen fått sin önskemål om blogginnehåll tillgodosett idag.- Något om mat.
Solen har försvunnit igen och kylan håller Sverige i ett hjärngrepp, men som sagt. Kallt eller varmt, semestern börjar på fredag.

Halva måndagen har gått.
Visade min blogg för Trummisen i fredags. Han påpekade att en blogg ska diskutera vad man har för dagens outfit och vad maten består av.
Vad dagens lunch består av vet jag inte än. Några minuter kvar tills jag måste bestämma mig för något.
Outfit här på kontoret skulle på engelska beskrivas som casual. Dvs att vi signalerar inte något av våra yrken genom vår klädsel. Snarare vilka personligheter vi är.
Jag själv ser ut som en stoppad korv - typ förvuxen tonåring som blivit fet. T-shirt eller pikétröja är de enda plagg jag vill använda. Skjorta är uteslutet.Ja inte bara det förstås. Skulel se konstigt ut.
Trummisen ger en klar utstrålning av konstnär - lite bohemisk med sitt långa hår, skägg och lagom uppklädd som musiker.
Min afrikanska kompis Vincent ser ut som en VD för något statligt företag eller banktjänsteman.
Den avdankade logopeden signalerar framstående golfare.
Inköpschefen ser ut som lägre tjänsteman i svensk kommun.
Damernas klädsel är det oartigt att jag kommenterar. Hur som helst är dom prydliga.
Sedan var det detta med maten. Klockan går mot att bestämma sig. Kebab, pizza, sallad, eller inget alls. Var på kalas igår så jag är inte hungrig idag.
Utanför föll det nästan snö nyss, eller snarare hagel. Hur som helst är detta väl inte min bild av sommar.
Men strunt samma - snart är det semester. Fyra mornar till blir förstörda av att gå upp tidigt. Sedan är det 37 dagar av sova länge.

ÄNTLIGEN - Märkliga veckan är här.
Årets flitigaste bloggarvecka har börjat. Som traditionen bjuder så skriver jag ner mina första kommentarer de senaste åren.

2004. Sista veckan före semestern. Igår var det faktiskt ganska fint väder hemma hos oss. Kunde sitta ute flera timmar.

2005. Börjar känna av den annalkande semestern. Har suttit instängd på det här kontoret en lång vinter. På fredag släpps man lös för en månad.

2006. Snart är det semester, med mycket uteaktiviteter, till skillnad från en trevlig kollega som inte har gått ut på hela semestern, mer än för att dela ut tidningar och köpa pizza och cola.

2007. I år har jag inte så mycket att kommentera. Känner mig ovanligt lite slutkörd, och rätt glad att få jobba. Jobbigt att gå hemma och se klockan gå baklänges.

2008 Något lurt är det nog nu i år också. Stämmer med förra året att jag inte känner mig speciellt slutkörd. Snarare tvärtom. Annars skulle jag nog inte sitta här klockan halv 6 på morgonen.

2009 I år är man inte slutkörd pga jobbet. Däremot har bygget hemma varit en intensiv period. Vädret utanför fönsterna på Heffnersvägen i Sundsvall talar snarare om sen augusti, eller oktober, mera än om början på Juli.

2010 Detta år har det varit lite annorlunda, i och med att jag arbetat hemma tre dagar i veckan ända sedan i mars. Arbetsuppgifterna har varit intressantare, och vi har inte byggt någon pool hemma, så jag är inte fullt så sliten som jag brukar vara sista veckan före semestern.

2011 i år är veckan innan semestern verkligen konstig. Nu är det så att jag tillbringar de sista arbetsdagarna före semestern hemma, istället för på kontoret.

2012. Efter en termin med fokuserat jobb från 12e februari tills i fredags, känns det bra att det börjar närma sig semestern. Inte så jättesliten som vissa andra år. Gick till kontoret i morse och kom hit 20 över 6. 

2013. Året som gått har varit ryckigt. Stundtals mycket att göra, stundtals lagom. Gått över på adressvården i år. Mycket intressant och roligt jobb. 

Och så året

2014. Året började på Heffnersvägen i Sundsvall tillsammans med den runde från Bergsåker. Jobbat hemma halva året, och de sista två månaderna på kontoret i Sörberge. I år är det ett år då jag känner mig mycket sliten. Väldigt mycket jobb och krävande sådant. Verkligen fått kämpa för att orka.

Ja, då sitter man här igen. Måndag morgon. Det blir tidigare semester i år än vanligtvis. Normalt brukar jag jobba två - och ibland tre veckor efter midsommar. I år blir det bara en. Anledningen är att hemska måndagen, dvs måndagen då alla måste vara tillbaka är tillbakaflyttad till första måndagen i Augusti istället för andra. Fem veckor MÅSTE jag ha. Annars blir man bara halvt utvilad. Normalt sätt så tar det tre veckor att gå ner i varv. Den sämsta längden man kan ha på en semester är alltså tre veckor. Då är det precis dags att varva upp på sista veckan med att varva ner.  Har gjort misstaget något enstaka år att ha tre veckor. Gör aldrig om det om jag inte måste.

På kontoret är vi tre än så länge. Min vän från Kenya och trummisen. En kopp kaffe står på bordet. Fläktarna är avstängda. Luften är dålig. Eller snarere så är det så att fläktarna fungerar och brummar på, men filtren är igensatta - inte rengjorda på flera år. Har påpekat det här för VD, men som vanligt så tror han inte på vad jag säger. Börjar bli van nu.

Då kör vi - 

Snart midsommar
Då är det en sådan här dag när klockan går baklänges.
Låt mig försöka fånga stämningen på kontoret.
Den avdankade logopeden sliter sitt ganska tunna hår. Saken är den att han är van vid riktiga datorer och inte PC. Ja, ni gissar rätt det är Mac som han har kört sedan dom började tillverkas.
Idag handlade det om kalkylator i Windows. Hur vi än letade hittade vi det inte under tillbehör eller någon annanstans heller i menyerna. Vi kom fram till  att enda sättet var att skriva "calc" i rutan under "kör".
Kan tilläggas att nyss nämnda logoped var måttligt förtjust i layouten på kalkylatorn i Windows.
Trummisen bjöd på fika i morse. Vi har extra gott fika varje vecka - sista arbetsdagen.
Vi satt och hade en djup diskussion vid fikabordet om bland annat följande.
- Vilket är värst, Ånge eller Bräcke?
- Roliga historier utan poäng.
- Midsommarfirande.
Våra två afrikanska vänner blir lika fascinerade varje gång vi berättar om våra märkliga svenska traditioner av typen små grodorna etc.
Kollegan från Pakistan satt och såg ut att ha somnat. Han drömmer nu värmen i Islamabad och om Cricket.
Själv försöker jag hålla mig vaken ända till 16:30.  Om VD kommer in ser det illa ut om jag sitter och sover.
Trevlig midsommar helg.

6 arbetsdagar till semestern.
Då sitter man på huvudkontoret (fånglägret) ute i Bergeforsen.
Det börjar äntligen lätta nu - trycket i skallen som beror på att man jobbat en hel vinter. Gått upp tidigt 214 dagar. Sista veckorna har jag inget annat önskat än att få sova länge varje morgon.
Nu när det närmar sig så är det lika bra att sakta in och inte ha så bråttom.
Så länge klockan inte är 16:31 fredagen den tjugosjunde juni, så är hela semester kvar.
Så. Alltså  - göra det bästa möjliga av dom arbetsdagar som är kvar.
Hur man slutar inför semestern är jätteviktigt. Det gäller att inte ställa till något bråk, eller vara mindre snäll mot någon. Det som händer sista dagen, det tar man med sig som stämning in i semestern.
På jobbet är det som vanligt veckorna innan semester - det som händer varje år har hänt igen.
Någon gång i början på Maj så kommer VD på att det tydligen ska bli något så onödigt som semester. Folk vill ägna sig åt sina familjer, resor, och vila.
I hans värld existerar bara en sak - arbete.  "jobb" får man inte säga - det är något man gör bara för att få lön. Arbete - är enligt honom livet högsta mening. Allt annat är sekundärt.
Vädret är som det är. Går ju att klaga på det också, men vädret blir inte bättre för det.

Två veckor kvar.
Så har då halva måndagen i näst sista veckan före semestern börjat. Dom flesta år brukar det här vara min allra flitigaste bloggarperiod. Så många tankar och känslor som poppar upp i samband med längtan till ledigheten.
Året som gått har varit intressant. Började på Heffnersvägen i Sundsvall på vårt dåvarande kontor. Sedan blev det en period med att jobba hemma, och så i april tillbaka på kontor, denna gång i Sörberge.
Har som vanligt haft min excelfil med varje arbetsdag uppskriven på en rad.  Då är det bara att radera aktuell dag, och så kolla på sista radnumret, och konstatera precis hur många dagar det är kvar till semestern.
Nu har sista raden nummer nio, eftersom jag ännu inte tagit bort idag. När frihetens klocka klämtar idag klockan 16:30, så är det 8 dagar kvar till semestern.
Igår inföll ett säkert semestertecken hemma hos oss. Hustrun och jag satte oss och planerade låssmedens årliga besök hos oss. Låssmeden och jag har lite roliga saker för oss. Många traditioner som ska upprätthållas. Bland annat så brukar jag några veckor innan gästen anländer skapa och skicka en matsedel via mail.Så i år har vi planerat klart det.
Vi satt i vårt uterum utan tak och skrev och funderade. Taket är just nu ett icke tak.
Den gamla plasten hade missfärgats och var mest ful, så äldsta sonen rev av den gamla plasten och började lägga på nytt tak. Dock var det ganska mycket jobb, så taket blev inte färdigt första dagen.
Nu när jag sitter på kontoret med fötterna på bordet, så tror jag att han precis håller på att göra klart taket.

Dags för ny långhelg.
Då är det en helg på tre dagar vi har att se fram emot. Nationaldagen ska firas, med att sova länge och om vädret tillåter bada lite.
14 arbetsdagar kvar till semestern, som i år blir fem veckor. Programmet för årets semester är spikat nu. Semestern börjar med att vila sig i form i fyra dagar. Sedan kommer låssmeden och han är verkligen i form. Rund är nämligen en form, som alla vet.
Låssmeden stannar i fyra dagar och åker så hem. När han har lämnat infinner sig en tid av slappande. Avbruten av ett kort tipp till Stockholm. Vill inte tala om när för att inte tjuvarna ska få några tips.
Nåja - kåken är larmad så det kanske håller några borta i alla fall.
På jobbet går allt sin gilla gång. Den avdankade logopeden försöker intressera mig och trummisen för en frågesport där man ska gissa hej vilt. Jag föredrar att läsa tidningar på nätet istället.
Idag blev det gratis lunch. VD hade beställt två pizzor, men den person han skulle pizzan med försvann iväg och köpte kebab istället. Då fick jag pizzan som blev över. Mums. Ännu tjockare.
Håller på att förbereda svaret på frågan: - Finns det ett liv efter semestern. Dvs jag gör i ordning arbetsmaterial till våra säljare så dom har något att jobba med i augusti när dom kommer tillbaka.
Veckan som gått har bjudit på omväxlande väder men det har blivit en hel del badande. Syrenen hemma på tomten har slagit ut. Den doftar ljuvligt gott. Bästa doften som finns.
Däremot har vi insett att vi måste plantera lite andra blommor i våra rabatter. Dom vi har blommar över redan i maj, så vi ska hitta lökar som blommar senare på säsongen att blanda in med dom andra, så det är fint under en längre tid.
Det var allt så länge.

Almanackssabotage
Rubriken syftar på det ord som vår VD brukar använda om korta veckor, extra helgdagar och halvdagar.
Själv ser jag det som en gyllene möjlighet att få några sovmornar. Det finns inget bättre än att vakna av sig själv, jämfört med att ha tre skrikande väckarklockor, och ändå knappt komma upp.
Nu stundar två kortare veckor. En är på 2,5 dagar och en är på fyra dagar.
Väderprognoserna ser lite märkliga ut, men jag tror det blir bra i alla fall jag. Kan inte lita på SMHI. Fanns en vits för några år sedan där det frågades om vad som är kravet att jobba på SMHI. Svaret är att det är tretton rätt på tipset tre gånger, eller fem, eller - ja, ni förstår.
Till helgen blir det lite jobb hemma på tomten. Sedan ska vi väl åka ner och rösta på söndag.
Tänk vad många människor i världen som dör för rätten att rösta. Här tar vi den för självklar, men demokratin måste försvaras i varje generation, så jag tänker i alla fall gå till vallokalen.
På kontoret har det varit lugnt idag. Den avdankade logopeden var borta en dryg timme på förmiddagen, så tystnaden på kontoret var kompakt. Man hörde både lysrören, plinget från järnvägsbommarna och suset från ventilationen.
Min tur idag att bjuda på fredagsfika, och det gjorde jag också. Vi har lite olika favoriter här på kontoret. Så man får försöka komponera en bullpåse med något för var och en.
I övrigt är allt lugnt. Snart helg.

Hjärnan har tinat.
Nu så börjar hjärnan tina upp. Temperaturen ute närmar sig 25 och inne strax över 30. Kroppen skriker: -JAAAAA!!!!
Helt otroligt att vi nu nått årets finaste tid. Tiden mellan "hägg och syren" är årets finaste tid.
Allting grönskar och blommar. Fåglarna håller konsert dygnet runt nästan. Nätterna är ljusa och solen är uppe nästan 19 timmar per dygn. Helt otroligt.
Ska försöka undvika att räkna ner till semestern. Man behöver ju inte tänka på att det är 21 dagar kvar att jobba. Bättre att tänka på vad man måste göra idag.
Så, vad står på programmet idag då. Först ska vi åka hem från kontoret med den avdankade logopeden som kommer att hålla ett föredrag i något intressanta ämnen, typ vattnets betydelse för sjöfarten.
Vad vår tjänsteförrättande trummis pratar om vill jag inte skriva ut. Han har en viss förkärlek för märkliga ämnen.
Efter hemkomsten så blir det förmodligen att klippa lite gräs. Nya gräsklipparen ska få bekänna färg ordentligt. Köpte ju en ny för några veckor sedan. Det jag är gladast för är elstarten. Åren vid datorn har börjat ta ut sin rätt på min nacke och axlar. Även fast jag försöker ställa mig upp en gång i timmen och sträcka på mig, så är ändå kroppen sliten av 20 år nästan med arbete som går ut på att hantera en dator.
Nåja, allting går. Och fem veckors semester kommer att göra susen.
Däremot är det farligt att sätta alltför höga förhoppningar inför semestern. Tänk om det skulle vara så att det regnade fem veckor i rad. Är det då en misslyckad semester. Lite grann kanske, men det som är överlägset viktigast är att få vara tillsammans med familjen.
Vanligtvis möts man vid frukosten, middagsbordet och så något gofika framför TVn på kvällen. Annars är man skingrade i tillvaron.
Familjen är det bästa jag har, det jag lever för och det som ger verklig glädje i livet.
Apropå familjen så kom äldsta sonen hem från Turkiet i morse. Följde hans och flickvännens väg över Europa. Har en app i telefonen som heter flight radar 24 där man kan se precis var planet befinner sig.
Jag gillar att flyga, men inte äldsta sonen så han var nog glad när planet damp ner på flygplatsen, som numera heter Sundsvall-Timrå flygplats. Meningen var att Härnösand skulle vara med också, men dom har aldrig klarat av samarbete.Nu försvann deras namn från flygplatsen. hihihi.
Det är lite kul det här med namnet på flygplatsen. Här säger vi rätt och slätt Midlanda. Inte rabblar vi upp hela långa namnet.
dags att jobba. Hej svejs.

Sommaren närmar sig.
I morse fick jag - vad jag hoppas - är den sista pallen pellets före sommaren. Till skillnad från vintern när en pall ibland räcker dryga två veckor, så hoppas jag att denna ska räcka fram till slutet av augusti.
Värmen i huset är avstängd, och pannan går bara för att värma varmvatten.
Debatten över huruvida man ska stänga cirkulationspumpen lär fortsätta. Risken är att den bäckar igen, men om jag startar den en gång i veckan och köra några sekunder så minska risken.
Däremot så minskar inte elförbrukningen hos oss på sommaren. På vintern är det motorvärmare och belysning, men vi har LED och lågenergilampor i hela huset, så det går inte så mycket ström.'
På sommar drar poolpumpen och luftvärmepumpen ström istället, så elräkningen stiger på sommaren.
I augusti är det dags att förnya elavtalet igen. Återstår att se hur väl jag lyckas förhandla denna gång. Senast - för två år sedan gick det bra i alla fall.
På kontoret händer inte så mycket. Vi kämpar på med våra arbetsuppgifter så gott vi kan. En femdagarsvecka känns lång. Nästa vecka är det tre dagar, sedan fyra.
Skönt med flera sovmornar. Det är det bästa med att vara ledig - sova på morgonen.
Vår växelhäxa och hennes närmaste kollegor, dom sparkar upp sina barn klockan 8 även om det är helg. Så skulle jag aldrig kunna bete mig mot mina barn.
Tittar man på statistiken över solens upp- och nergång så ser man att här i Sundsvall är solen uppe 18 timmar och 30 minuter.  97 minuter till av dagsljus ska vi få fram till 21a juni. Sedan.... äh, vi glömmer det.

Nästan varmast i Sverige.
Fick ett Facebookmeddelande nyss från "den smörige i Tibro". Han påtalade mycket vänligt att vi har det varmast i landet nästan. Det är underbart. Då håller poolen värmen.
Dock finns det en liten hake. Jag sitter inte på poolkanten och plaskar med tårna i vattnet och dricker Fun Light, utan befinner mig 20 km bort.
Sitter dessvärre på kontoret, inlåst med vår blivande kändis - Trummisen i bandet Vargavinter, Den avdankade logopeden, samt två andra trevliga killar som jobbar för den Internationella verksamheten.
Här kommer jag att bli sittande, dels fem timmar och 25 minuter till bara idag, utan även 24 arbetsdagar till före det blir dags för semester. Fast på ett litet vis är jag ändå glad att inte semestern har börjat än. Då har jag allt kvar. Dessutom finns det än hel del synnerligen intressanta uppgifter att lösa här på jobbet.
Idag gick jag igenom en lista vi har på Svenska kommuner. Enligt SCB ska det vara 290 stycken. Av någon anledning hade vi en lista med 284 och en med 288. VILKA var det som saknades? Tog ett tag att hitta, men till slut hittade jag dom med hjälp av surfing på Wikipedia. Nu är listan komplett.
Sedan är det en sak till med detta med semester. OM jag skriver för mycket om det så kommer Superskatan från Söråker att gnälla på mig att jag inte vill jobba.
Jag vill gärna arbeta. Helt OK. Många skulle ge vad som helst för att få ett arbete, så jag ska inte klaga. Det är bara lite svårare när det är så här fint väder.
Pratade med den levande megafonen i Nynäshamn nyss. Han var i god form. Han har ju blivit träningsnarkoman numera och promenerar typ fem mil i veckan. Bra jobbat.
Jag tränar också. En gång i timmen reser jag mig från skrivbordet och går ungefär 20 meter bort till kaffemaskinen. Ibland går jag till ICA också. Dit är det nästan 100 meter. Varje eftermiddag går jag från kontoret till logopedens bil, vilket är en sträcka på minst fyra meter.
Väl hemma är det pellets som ska bäras. Källartrappan som ska vandras i. Man måste ju gå från soffan i Gillestugan till kylskåpet och hämta fika och godis.
Nog om min synnerligen arbetsamma tillvaro. Nu ska vi snart åka till flygplatsen och äta lunch.

Plågsam vecka.
Är hemma och är sjuk. Det händer inte så ofta. Det var oktober 2012 senast. 
Började natten mot tisdag förra veckan. Vaknade vid tre och hade ont i käken. Tänkte att jag gnisslat tänder, tog en treo och gick och jobbade.
Det onda försvann inte utan molade på onsdag-torsdag-fredag, men jag stod ut. Skaffade en bettskena så jag inte skulle tugga något mer fel under nätterna.
På lördag kväll trodde jag att jag skulle bli tokig. Smärtan var inte av denna världen.
Ett minne dök upp. Hösten 2006 när jag senast borrade ur en inflammerad tand. Bedövningen tog inte och tandläkaren fick hålla på en bra stund innan det var klart.
Insåg liksom vartåt det barkade. På söndagsmorgonen var det ännu värre, så via vårdguiden fick jag veta att dom hade jour på folktandvården city här i Sundsvall mellan 10-11. Det var dags att åka dit. Inget tvivel av den saken. Kom dit och det var bara jag och två patienter till som skulle dit.
När jag blev uppropad och gick in i korridoren fick jag en bild för min inre syn - dom sista stegen en dödsdömd tar in i injektionskammaren i Huntsville.
Hur som helst. Hade INTE slarvat med tänderna. Inga hål, utan en elak inflammation i käken under en tand. Tandläkaren gav mig två alternativ. Rotfyllning eller att dra ut eländet.
Att borra när bedövningen inte tar, det var det inte tal om, och eftersom tanden inte påverkar mitt förtjusande leende, så valde jag att ta bort den.  Han gjorde väl av med fyra ampuller bedövning, och bara det kändes. Sedan var det dags att dra ut tanden. Jag skulle ljuga om jag säger att bedövningen hade tagit. Smärtsam upplevelse, men inte fullt så illa som att borra.
Har haft ett antal tandläkare i mitt liv, på skolan, folktandvården i Stockholm, några privata. Men det här var nog den trevligaste jag någonsin haft. Trots svårigheterna avslutades behandlingen, och jag blev hemskickad med antibiotika och smärtstillande.
Tänkte vila en dag och sedan gå och jobba, typ idag. Men alla mediciner och efter-värken har kedjat mig fast hemma.
Ni som läser bloggen vet att jag alltid räknar ner till semestern, och ibland låter det som jag inte vill jobba överhuvudtaget. Men när man sitter här. Yr i mössan, svullen, och lite molande värk, då skulle jag inget hellre önska än att kunna gå till jobbet.
Men det får ta den tid det tar. Så är det bara.  Kan inte räkna ner antalet dagar till semestern, eftersom jag inte vet när jag kan jobba. Men någonstans mellan 20 och 30 arbetsdagar är det i alla fall.
För att tala om något trevligare så håller vi på med att måla om vårt uterum. Förra veckan skrapade vi färg och körde med målartvätt. Nu väntar vi på temperaturer runt 20 grader och helst mulet, så vi kan börja måla dom behandlade ytorna.
I övrigt längtar jag efter varmare väder.  Klart slut.

Fredag i maj.
Äntligen kom det första riktiga regnet. Gräsmattan har haft svårt att börja växa i år, även fast vi haft i gräsgödning. Nu ska det väl börja växa på allvar. Det har regnat sedan igår kväll.
På kontoret i Sörberge gör vi vårt bästa för att hinna med allt vi måste göra. Det här fungerar bra, så länge inte VD dyker upp och kastar alla planer över ända. Då får man släppa det man har för händer, och så börja med något helt annat.
Hemma har vi börjat renovera vårt något slitna uterum. Färgen har flagnat. Minns inte när jag målade sist men jag har för mig det var året före poolbygget, dvs 2008. Nu är det skriande behov av att skrapa gammal färg och förbereda ordentligt för att få till det snyggt och hållbart.
32 dagar kvar att jobba till semestern. Tror faktiskt att jag kommer att palla med detta år också.
Ett händelserikt arbetsår närmar sig slutet.
Återstår att se hur vädret blir denna sommar. Enligt bondepraktikan står det att "maj våt och kall - fyller bondes lada all". Så vem vet. Det kan bli en hur bra sommar som helst även i år.
det vet vi när vi summerar densamma om några månader.
Planerna för sommaren är skönt oprecisa. Vi har inget speciellt inplanerat utan hoppas få möjligheten att ta dagen som den kommer.
Äldsta sonen kommer snart att fly det här vädret för att semestra i Turkiet. Där är det fint väder, eller snarare var. Såg på Turkiet runt på cykel förra veckan och då var det fint i alla fall.
Idag börjar Giro De Italia på Eurosport. Tre veckor med cykel på tv, nästa varje dag. Ser fram emot detta.
Ikväll börjar det i Belfast. Nu kanske någon invänder att Belfast inte ligger i Italien, och det är ju sant i och för sig, men såväl Girot som Touren brukar ganska ofta starta i andra länder. Irländarna och Nordirländarna har fått slanta upp 415 miljoner för att få evenemanget.
Önskar det kunde vara i Sverige någon gång också, men intresset för cykelsporten är lite klent här i landet.
Vi har ju inga stora stjärnor på Herrsidan , och då är intresset lågt. På damsidan har vi världstvåan Emma Johansson, och hade hennes insatser oftare visats i Tv så hade vi nog sett ett större intresse.
Klart slut för nu.

Torsdag i April med lite kyligt väder.
Då har vi snart gjort färdigt april månad. Det är 40,5 dagar kvar till semestern, Dvs man måste gå upp tdigit 41 gånger till innan det är dags för välförtjänt vila
Vår personalchef - superskatan från Söråker -  kallar mig latmask när jag bara tänker på semestern.
Men det är inte riktigt så det funkar. Jag  resonerar såhär, att om man har ett arbete, där arbetgivaren betlar lön för att få ett arbete gjort, då ska man göra sitt bästa, och gärna göra det lilla extra för att hjälpa kollegor och andra, dvs ge allt. Gör man det blir man trött i min höga ålder, och behöver vila då och då.
Annat var det när jag var ung. Då kunde man jobba dygnet runt och samla övertid som man sedan tog ut i pengar eller komptid, men det gskulle slita för mycket på kroppen att hålla på sådär nu.
Åter till det här med semestern. Om man tänker att det är två halvdagar var också, så är den sammanlagda tiden bara 39,5 dagar. Låter ännu bättre.
På kontoret går allt sin gilla gång. Jag och kollegorna jobbar på med olika arbetsuppgifter. Själv försöker jag som vanligt få fram material till säljarna, då och då avbruten av VD för att få fram statistik.
Tänkte spara pengar på mina luncher. Istället för att gå in på pizzerian och köpa något dyrt för 70 kronor, så gick jag till ICA tvärs över här, och tog sallad ur deras buffé där man plockar i en liten bunke och sedan betalar efter vikt. Tog lite dressing också, och gick till kassan. Det blev 70 kronor.
Då kan man ju lika gärna äta sallad på pizzerian och slippa göra den själv.
Å andra sidan, mat som man betalar per vikt kan man komponera så att man får sådant som är mättande men inte väger så mycket. Å andra sidan är det godaste om väger mest. Skinka, ost och olika psta ihopbakad i diverse goda såser.
Så hur man än vänder sig blir det fel i slutändan. För fett eller för dyrt eller både och.
Fick hämnd på den levande megefonen idag också. Ringer man honom så skriker han i telefonen så hörlurarna går sönder. Bad honom ringa mig - varnade kollegorna i samma rum om att nu blir det HÖGT, och så skrek jag för fulla lungor rätt in i mikrofonen.  Ändå kom jag bara upp i 25 % av hans ljudstyrka.
På hemmafronten har det hänt en del. Min ofantliga kamrat kom upp i måndags, så vi fick fira hans 60-årsdag. Han gillar inte ståhej runt den egna personen, så vi gjorde helt enkelt en god lunch och bjöd honom på, och så fick han en fotobok i present. Uppskattat!!!
Apropå luncher - Låssmeden ringde igår. Han och jag brukar skicka hemska blandningar till varann - mat som var för sig är god, men inte tillsammans.  T.ex. ostkaka med brunsås och bostongurka, eller kokt blodpudding med vaniljsås. Det där har jag alltid ansett vara ett skämt och inget man ska äta.
Då ringde som sagt låssmeden igår och hade varit på tennstopet och ätet........KRÅKA.
Jag menar, var fick dom tag på den - sköt den på Farsta torg eller????
En gång i min ungdom åt jag duva. Det var hemskt. Och så kommer han med kråka nu. Tyckte han sluddrade lite i telefonen. Det berodde inte på att han var onykter, utan att fjädrarna förmodligen fastnat i halsen.  Jag menar - KRÅKA.  Inget förvånar mig längre när det gäller låssmeden.

 

Påskvecka.
Det har hänt en del sedan jag bloggade senast.
Vår VD tyckte det var dags för mig att sluta jobba hemma, och åter vara på kontoret fem dagar i veckan. Känns kul att få arbetskompisar omkring sig hela dagarna, men segt att behöva vänta på andra när man ska åka hem. Och allt jag gjort hemma på luncherna, det ska tryckas in på dom stackars två dagarna varje helg.
Tur i oturen var i alla fall att det här skedde veckan före påsk så man får börja med tre korta veckor.
Det är ändå en chock för kroppen.
Denna vecka innehåller 3,5 arbetsdagar. Nästa fyra, och sedan 2,5 dagar. Årets bästa tid när det gäller att få många lediga dagar. tror jag har 47 dagar att jobba före semestern.
Som sagt. Kontoret i Sörberge var det första kontoret där jag jobba när jag började här på företaget i Januari 2003. Det gick bra, och är ett trivsamt kontor. Promenadvägarna är fina här runt omkring. Bästa promenadvägen är ungefär 20 meter lång. Den går från vår entré till pizzeria Indiana längre bort i huset.
Nu ska jag försöka jobba, men jag måste erkänna att jag har svårt att fokusera.

52 arbetsdagar till semestern.
Det har varit en rent otrolig vår i Sundsvall detta år. Normalt ligger snön djup minst halva april, men den har varit försvunnen i flera veckor, med ett tillfälligt bakslag runt 20e mars.
Däremot är nätterna kalla så det är is på poolen fortfarande. Yngsta sonen och hans kompis brukar hugga hål i isen. Hustrun blev lite nervös när jag lånade ut en yxa till grabbarna, men det gick bra och det är betydligt mindre is än om ingen skulle ha gjort något åt saken.
I morgon fyller en av mina bästa vänner 60 år. Mats Eluvng - kompis sedan 20 år tillbaka. Kommer inte att fira imorgon ,utan om några veckor när han gör ett av sina blixtbesök här i Sundsvall.
Present är ordnad, och vi ser fram emot att fira honom.
Håller också på att planera för den ofantliga låssmedens besök här i sommar. Nästa vecka lär den saken också klarna skulle jag tro. Blir lite annorlunda i år. Han kommer tidigare än någonsin.
På jobbet är det full fart som vanligt. Den koleriska videoproducenten är ju säljchef numera, och ordet "vänta" eller "ta det lugnt" är något han inte har i sin vokabulär. Allt ska vara klart ungefär tre dagar före han bad om hjälp med något. Påminner en del om VD i det fallet. Inte så konstigt, eftersom han är mellan-son till VD.
Och så var det detta med tiden fram till semestern. Jag går på semester den 27e juni och börjar jobba fjärde augusti. OBS. Ska vara hemma hela semestern så eventuella tjuvar göre sig icke besvär. Dessutom är kåken larmad och har kameraövervakning.
Nu är det EN hel vecka kvar att jobba. Sedan kommer påskveckan med 3,5 dagars arbetstid. Veckan efter påsk med 4 dagar och Valborgsveckan med 3 dagar. Inte så dumt faktiskt.
Min pappa kallade alltid veckorna mellan trettondag och påsk för oxveckorna. I år är det extra segt eftersom påsken är sen. Det är rätt tungt att jobba 15 veckor, men å andra sidan har en sen påsk den fördelen att vädret oftast är bättre, så man får ta det onda med det goda.
För er som är intresserade inte bara av vad jag gör, så kommer här en kort sammanfattning av familjens göranden och låtanden.
Hustrun målar om vardagsrummet. Lite i taget, men i ett stadigt tempo. Detta innebär helt naturligt att allt utomhus faller på mig denna vår. Helt OK.
Äldsta sonen går på universitetet och jobbar varannan helg på macken. Kommer hit på söndag och har med sig den svarta dörrmattan. Alltså deras hund.
Yngsta sonen sliter på Engelska skolan. Det går bättre och bättre för honom, nu när han verkligen tar skolan på allvar och gör läxorna.
I övrigt är allt lugnt. Önskar er alla bloggläsare en trevlig helg.

För den fotointresserade.
Det här inlägget kommer att handla om foto - en hobby som jag haft i över 30 år.
Första systemkameran fick jag när jag var 16 år, och har både fotat och filmat sedan dess.  Runt 2000 började jag fota digitalt med lånade kameror och sedan 2001 har jag haft egna digitala kameror och är nu inne på den fjärde, om man inte räknar med mobilkameror.
Fotografera är roligt, och skapar stöd för minnet. Resor, när våren kom, födelsedagar och mycket annat fastnar på bild.
Det är det som kommer efter fotograferingen som för min del har ställt till problem. Hur hålla ordning på alla bilder jag tar?  Har sorterat bilder i mappar på hårddisken sorterade kvartalsvis.
Allt det där är gått och väl, men sedan ska man klicka på rätt bild, utifrån en lite ikon som man kan gissa vad som är bildens innehåll.
Har insett länge - minst tio år - att jag behöver något katalogprogram för att hålla reda på bilderna, så jag kan få fram dom när det behövs.
Med varje modern kamera följer det ganska ofta med en CD med program för att importera och sortera bilder. Har minst tre eller fyra sådana program hemma. Vissa kan jag inte använda eftersom dom bara är skapade för PC. Eftersom jag är en fotograf som ofta fångar ögonblicket, har jag ofta behov av att efterjustera bilderna för att kompensera för smärre missar etc.
Har testat Photoshop, både stora dyra, och elements. Jättebra program, men har hela tiden känt att det är överkurs för en amatör som mig. För mycket möjligheter.
2012 på hösten köpte jag så min första Mac. Med den följde Iphoto, ett program där man kan sortera och katalogisera bilder på ett rätt bra sett, men det har aldrig känts som hundra procent något som exakt passar mig. Lite för knöligt att hitta bilder fortfarande, och har jag velat justera bilden i efterhand har det varit ganska krångligt. Ibland med ytterligare ett program.
Så till slut kände jag jag måste surfa runt och läsa vad kunniga människor skriver om fotografering. Många lovordade Aperure från Apple. Efter lite funderande och läsande bestämde jag mig för att prova. Nu efter några veckor känner jag att det är det närmaste jag kommit det ideala för just mig, mina fotovanor och behov av efterjusteringar och katalogisering. Enkelt att använda och ändå med ganska stora möjligheter till kompensering av misstag, katalogisering, ändra Meta-data mm. Så det kan rekomenderas.
Åter till själva kärnan i fotograferandet - själva tillfället. Här har jag haft många kameror, men plånboken har satt en gräns för hur högt jag kunnat sikta när det gäller kameror.
Även här har jag - tror jag - hittat något som passar mig bra. Olympus E-Pl1. Inte spegelreflex, men ändå systemkamera. Det finns många möjligheter - och framför allt det jag absolut vill ha, bländare och tid manuellt, med hjälp på skärmen vad som är bra exponering.
Försökte ta skymningsbilder igår kväll, och mumlade en del när inget blev som jag ville ha det. Antingen för mörkt, eller så ljust, så att det inte framgick vilken del av dygnet det var. Läste på och testade, så nu tror jag att jag närmar mig en punkt där jag kan fotografera och fånga stämningen på ett bra sätt.
Och nu på morgonen har jag för första gången läst på och testat RAW-format på bilderna. Man hoppar över steget där kameran gör om bilden till en vanlig Jpg, och gör det i datorn istället - även nu med Aperture. Otroligt vad man kan göra i efterhand.
Så, rekomenderar varmt Aperture.  Ser fram emot en sommar med mycket fotograferande.
Trevilg helg.

Bloggen tio år idag!
Den sjunde mars 2004 runt niotiden på morgonen satt jag vid datorn och skapade ett konto på blogger.com. Hade läst om bloggar på nätet, men från början var det mera typ korta uppdateringar jag skrev - något som man idag gör på Facebook. Kunde uppdatera flera gånger om dagen ibland.
Tidigt förstod jag att man kunde lägga ut foton och skriva långa inlägg.
Bloggen idag är ett komplement till Facebook. På Facebook skriver jag om mitt dagliga liv, glädjeämnen och saker som är till förtret. Vill jag däremot skriva långa inlägg gör jag det här, och klistrar endast in en länk på Facebook för att dom som vill ska kunna gå hit till bloggen och läsa.
Från början var bloggen en sorts fortsättning på mina ”veckobrev från Norrland” som jag började skicka till kompisar i samband med att vi flyttade hit till Sundsvall i december 2002.
Sedan blev det ju en hel del resor som skildrades i bloggen. Detta skulle jag aldrig göra idag. Inte så bra att tala om för tjuvarna att man är bortrest och var man är och hur länge.
Nu kanske någon invänder att senaste USA-resan finns med. Det är sant, men då skrev jag inläggen på plats i San-Diego och postade dom när jag kom hem, backdaterade.
Vill man verkligen skriva kort och koncist så finns ju Twitter, men jag lider nog av för mycket tangentbords-diarré för att klara av att skriva vad jag vill på 160 tecken. Brukar köra engelska uppdateringar på Twitter, men mycket periodiskt.
I och med att Facebook har tagit över mer och mer så har ju bloggen förstås blivit lidande. Funderade igår kväll på att skriva en avslutande text och sedan lägga ner, men man vet aldrig. Rätt vad det är tröttnar jag på Facebook, och då är det roligt att ha all historia samlad här, så jag fortsätter, in på det andra decenniet med bloggen.
Det är valår i år och tidigare har jag härjat loss om politik hit och dit, men det blir nog rätt lite av den varan i år. Spelar ingen roll vem som styr landet. Resultatet blir mer eller mindre detsamma.
Men rösta ska jag - i år också - och det blir inte på S, V, eller Mp nu heller. Vi har för mycket tung industri här i Västernorrland, och skulle mp få något att säga till om blir det massarbetslöshet här, och med 8000 inskrivna på AF i Sundsvall så är det inte läge för att spä på den siffran.
Vad har då hänt annars. Ja det sista halvåret har jag arbetat hemma, vilket lett till att det blir ganska lite stimulans och spännande anekdoter att berätta, eftersom jag mest umgås med mig själv, och jag är inte så spännande direkt.
Pratar i och för sig med kollegorna via Skype och telefon, och med den levande megafonen i Nynäshamn genom att öppna fönstret. Funkar det också.
Det går att prenumerera på bloggen också Några stycken gör det vet jag.
Einstein i Uppsala läte bloggen redan från början men var förtvivlad över layouten så när jag till slut gjorde om det så fick jag en kommentar - Äntligen.
Har inte lagt ner så mycket energi på layouten, eftersom texten är det viktigaste, då och då avlöst av några bilder, men det blir inte så ofta.
Ett kärt ämne förutom politik och mina kollegors göranden och låtanden har varit vädret. Det är fortfarande högintressant. Som nu t.ex. Så här lite snö har vi aldrig haft i början på mars, sedan vi flyttade hit till Sundsvall för över 11 år sedan.  Plusgrader är det redan nästan varje dag. Tyvärr får vi inte se solen. Dom lovade t.ex. i onsdags att den skulle komma, men det blev grått och trist. Men fördelen när det är mulet är att värmen inte strålar ut i rymden på nätterna, så det blir inte så många minusgrader att tala om.
Drar mig också till minnes att jag skrivit mycket om pelletsvärme och därtill hörande saker under åren. Pellets eldar vi fortfarande med. Koldioxidneutralt och bra. Dessutom så är man inte låst till en leverantör - som om man hade fjärrvärme. Det är ett lotteri med förlust varje gång när kommunen behöver mera pengar men inte vill höja skatterna, då ”ökar man avkastningen från dom kommunala bolagen”, dvs höjer fjärrvärmetaxan. Vet exempel på kommuner som lurat med en massa hushåll och så när alla är med så höjer man med 50 %. Så pellets blir kvar som värmekälla under överskådlig framtid här i vårt hus.
73 arbetsdagar kvar till Semestern. Tänker ta tidig semester i år, men inte frivilligt. Min arbetsgivare har backat slutdatum för semestern varje år. Blir sämre och sämre för varje år. Förr i världen körde vi alltid andra måndagen i Augusti som obligatoriskt startdatum. Det har förvandlats till den första måndagen i augusti. Är inte glad. Brukar vilja vara ledig när jag fyller år, men som det är nu så blir det inte så. Känns tungt. Hösten blir så lång om man börjar redan i augusti.
När jag jobbade på Crossnet i Stockholm kunde man vara ledig sent i augusti, så det var mycket roligare. Augusti är ju ofta mera säker när det gäller vädret än juli. Juli må vara den varmaste månaden, men den är också ganska regnig, så att vara ledig då är ett osäkert kort.
Men nu är det inte sommar än. Först ska vi genomlida veckorna fram till påsk. Sedan blir det många fina klämdagar hit och dit under våren. Jätteskönt för oss anställda, men vår VD kallar alla röda dagar för almanackssabotage. Han är i princip emot alla lediga dagar utom söndagar. Fick han bestämma fick vi 6 arbetsdagar per vecka. Lediga söndagar, och ingen semester, inga storhelger, ingenting alls.
Tur att det finns lagar som reglerar semester och röda dagar.
Det är ett gyllene år för arbetstagare i år. Beror på hur bl.a. julen ligger etc. Många klämdagar mm.
Mera om vädret. Igår så gick jag min första lunchpromenad för säsongen. Jobbar ju hemma och häruppe brukar snöröjningen vara lite si och så, men nu var det barmark på den vanligaste rundan som hustrun och jag brukar ta om vi bra vill ta en sväng. Fem plusgrader blev det också.  Poolen börjar smälta fram ur snön. Såg hela rullen med poolskyddet igår. Snart så stundar årets finaste tid - den mellan påsk och midsommar. Kulmen på det absolut bästa är när syrenen blommar. Ingenting i Guds skapelse doftar lika gott som syren.
En återblick på jobbet kanske är på sin plats  en sådan här dag. När bloggen började jobbade Jag, Einstein och den framstående och utåtriktade traktorchefen på IT-avd. Användarna på administrationen  hittade den ena onödiga knappen efter den andra som Stackars Einstein skulle göra. Undrar om 20% av allt som beställdes används idag. Är tveksam.  VD var mera på hugget då än nu, men han lever fortfarande under devisen att IT-folk inte göra något riktigt arbete, utan bara sitter och glor på skärmarna.  Till den avdankade norrmannen sa han att - Du sitter ju bara med flipperspel.
Under de första åren hade jag också glädjen att jobba ihop med den skånske grafikern. Då blev det många lunchpromenader. Mest för att vi inte stod ut med att lyssna på Alfahannen som skröt över sina erotiska erövringar och slagsmål med basebollträ.
2005 Inträffade katastrofen för mig personligen. Vi blev utvisade från det fina kontoret i Sörberge och hamnade i Bergeforsen. Orten som Gud glömde. Finns endast en butik där - inga matställen - ingenting. Jobbade där våren 2005 men lyckades med lite kuppartat beteende ta mig tillbaka till Sörberge igen. Satt där till 2008 på hösten, när Vildmarkspastorn fick för sig att ett av kontoren inte dög till att jobba i, så vi flyttade ånyo till Bergeforsen. Sedan blev det Heffnersvägen för mig på vårt trevliga kontor inne i centrala Sundsvall. 2010 fick VD för sig att jag kunde jobba hemma, och det gjorde jag ända fram till 2011 på våren. Då blev det stan igen, sedan Bergeforsen, och nu sedan i september hemma - varvat med en dag i veckan - antingen på HK eller i Sörberge.
Dom har dragit in direktbussen som går förbi här hemma - den som går direkt till Bergeforsen. Man måste först åka 20 minuter till stan, och sedan ut. Skulle bli flera timmar om dagen i bara resor.
Den sönderlästa akademikern löser transportfrågan en dag i veckan. Det funkar bra.
Under ett års tid var annars turerna till och från jobbet rena skräcken. Då åkte jag med den runde från Bergsåker. Mannen men Sveriges i särklass tyngsta högerfot. Hörde att han fått böter häromdagen. Varför är jag inte förvånad?
Ja, det var mina arbetsplatser under tio år. Många olika har det blivit.
Finns inte plats att särskilt nämna alla kollegor som passerat revy under kortare eller längre perioder, man dom flesta har lämnat intryck hos mig. Den skånske grafikern är den som lämnade det största tomrummet efter sig när han 2009 flyttade till småländska höglandet. Förstår honom. Han måste ju bo i en landsdel där alla förstår vad han säger.
Packmästaren, eller ”Den gamle vid havet” är också en man minns med ett leende på läpparna. Han kontemplerade alltid livets stora frågor - vattnets betydelse för sjöfarten, spindelns nät i ett kvantmekaniskt perspektiv, eller andra minst lika viktiga frågor.
Sist men inte minst så får vi lämna personalregistret och gå in i inventarieförteckningen.
Där finner vi supportern. När jag började gick han på alla hemmamatcher med Timrå IK, och var så hetsig att han en gång blev portad från EON Arena efter att ha kastat saker omkring sig.
Supportern är kvar, och lägger ner ett hästjobb.
Ock min närmaste kollega i jobbet sitter längst bort. Den levande megafonen bodde i Timrå förut, men så blev han kär och galen, och flyttade tillbaka till Nynäshamn där han numera är särbo med sin fjälla, och samlar fortfarande på tändare och hushållsrullar. Lika tokig i sport som alltid.

Mitt eget seriösa intresse för idrott inskränker sig till cykel.. Nu skriker den smöriga i Tibro att det bara är en massa doping. Hehehe. Det har varit väldigt lite snack om doping i cykel nu, snarare skidor och hockey. Ryssarna har kommit på någon gas man kan andas in som inte ger utslag i testerna, och så forskar dom flitigt på hur man ska dölja att man tagit preparat. Företrädare för sporterna i fråga står och gapar som fågelholkar, medan cykelsporten sedan många år tagit krafttag mod dopingen, och är på god väg att lyckas få till en renare sport.

Förutom att jobba har vi ju varit lediga under åren också. Då kan man passa på att träffa nya vänner. Vi har betydligt flera vänner nu, än när jag började blogga för tio år sedan. Dom är spridda alltifrån Korsta, till Tunbodarna, Indal och Sörberge etc. Tack för att ni finns!

Börjar bli dags att summera det här inlägget.
Bloggen tio år idag.  Mycket har blivit skrivet.
Kommer inte att lägga ner.
Tack ni som följt den, kortare eller längre tid.

OS, Cykel och oväder.
Utanför fönstret vräker snön ner, i vad jag hoppas blir vinterns sista oväder. Ute i Bergeforsen sitter supportern och jublar över eländet, medan jag själv dricker kaffe och försöker bota huvudvärken som vädret orsakar. Min väderstation har visat på långtryck i två veckor snart, och solen har bara visat sig några få timmar. Vi går mot ljusare tider i alla fall. En månad till vårdagjämningen, och fyra månader till midsommar. Bara att se framåt och hoppas på bra väder.
Sundsvalls tidning hade en artikel igår - en av många i ämnet - om en vädersajt som slagit ihop en massa statistik från olika prognosinstitut och kommit fram till att det blir en bra sommar. Omöjligt att veta nu, men dom hade rätt om hösten och starten på vintern, så jag hoppas innerligt att dom har rätt.
Tidigarelagt min semester i år. Går förmodligen redan 27e juni. Min arbetsgivare har i år gjort det omöjligt för mig att vara ledig på min födelsedag. Men man får göra det bästa av situationen.
Kan väl inte helt låta bli att nämna OS i Ryssland. Det har blivit många svenska medaljer, och den idrottsman jag tycker sämst om i hela världen har misslyckats hittills. Skönt att högmod går före fall i vissa fall. Kan inte skriva ut namnet i bloggen utan att riskera förtal, men om man säger så här. En från vårt västra grannland, som varit bra på att åka skidor, och världens största käft.
Igår var det Curlingfinal på TV. Det var under arbetstid så jag kunde inte se på tv, utan fick se på tv i efterhand. Men inte valde jag curling, eller OS överhuvudtaget. Jag valde att kolla på CYKEL från Andalusien där man fick se vår duktiga svensk Fredrik Kessiakoff göra ett jättefint försök att rycka ifrån klungan i en stigning. Bådar gott för säsongen som följer.
På jobbet går det framåt. Jag och den levande megafonen har organiserat vårt arbete ännu mera effektivt, så vi försöker ligga före säljarnas behov av adressmaterial - i princip ska dom aldrig behöva beställa något material, utan bara få det.
Servicejobb av den här karaktären betyder ofta ojämn belastning. Panik ena stunden, lugnt nästa.
Sliter lite på hjärnan. Men som sagt. Många är utan jobb, och jag är tacksam att ha arbete, jättebra kollegor och intressanta arbetsuppgifter. Inne på mitt tolfte år på samma företag.
När det gäller bantning och motion så går det sådär. Har svårt att låta bli mackor och godsaker på kvällarna framför TVn. Motionen består av löpning på löpband, eller snöskottning. Vår snöslunga är sönder så all skottning denna vinter har varit manuell, och lite oftare än en gång i månaden så är det 832 kg pellets som ska bäras in, fördelat på 52 stycken säckar a 16 kg.
Bloggen närmar sig jubileum - tio år i mars.  Inte lika tätt uppdaterad som i början, men lever gör den. Orsaken till de glesa uppdateringarna kan vara att jag arbetar hemma fyra dagar i veckan, och blir inte direkt bombarderad med nya intryck.
Ha en trevlig helg alla bloggläsare.
PS - Kollega J i Tibro. Du behöver inte kommentera att cykel är fullt med dopning. Möjligen sant men den sport som tar det på störst allvar. DS

Lördagskväll

Ligger i soffan och njuter av tillvaron. I dag gjorde våren sitt första besök hos oss. Annars började dagen lite dåligt. Var tvungen att skotta igenom en hård vall av plogad blötsnö. Men det har varit plusgrader hela dagen Och det är bara tidigt i februari.

Hustrun hittade dom första blommorna som började titta fram i rabatten. 1 cm från kanten på snön syns två små gröna skott. Dags att hitta något att se på TV. Nu är jag så lat att jag har skrivit det här inlägget i bloggen med hjälp av Röst-igenkänning alltså inte skrivit ett enda ord för hand. 

Snöoväder.
Hela landet har eller ska drabbas av snöoväder. Ni som läst bloggen länge vet mycket väl vad jag tycker om detta, så jag behöver inte orda så mycket om det. Men jag är fortfarande förvånad och illa berörd när folk jublar över något som bevisligen skadar och dödar folk i trafiken.
Nu är det snart helg, och i morgon börjar februari. Månaden då man på allvar märker att det blir ljusare ute.  På 40 dagar sedan midvintersolståndet har vi fått en timme ljusare mornar och en och en halv timme på eftermiddagarna. Varför är det olika hur det slår på morgon och eftermiddag, och varför är det olika vår och höst??
Diskuterade det här på Facebook för ett tag sedan och Einstein i Uppsala förklarade det med att jordens bana runt solen inte är rund utan elliptisk. Väljer att tro på vad han säger, för varje gång jag grunnar mer på det där så får jag ont i vakuumkulan.
Fyra veckor har jag arbetat sedan nyår, och tiden har märkligt nog gott fort. Mycket för att det är full fart på jobbet, så man inte hinner tänka.
Den levande megafonen och jag har dagliga möten om hur vi på bästa sätt ska hålla flödet av material igång till våra säljare. Men ibland så blir det fel, typ när en skåning drabbades av att ringa Luleå, eller två tre säljare som bad om att få slippa skåningar. (förstår dom)
Har en god vän som är skåning. Har känt honom i 11 år, så nu har jag lärt mig förstå vad han säger. Pratade med honom i telefon idag och fattade faktiskt allt han sa. Jag lär mig.
Vad gäller bantning går det inget bra alls. Kämpar och märker att jag inte kan äta någonting längre. Få kalorier - utspridda på fem mål om dagen gör ingen nytta. Man ska som bekant aldrig svälta sig, utan äta lite och ofta så kroppen inte går över i svältläge.
Min vän den skogstokiga Pitebon går på enbart vätska nu, och det verkar funka. Kanske borde fundera på en månad med Nutrilett.
Återstår att se hur mycket skottning det blir.  Min kollega -  Tibro-bon - har problem med sin granne som skrapar snö klockan halv sex på morgonen och skottar med hjälp av mikrometermått, så kollegan  får känna sig "efter" bara för att han har ett jobb och barn att sköta om före han skottar. 
Har inga problem med mina grannar. Lite svårt att jämföra uppfarterna rakt av eftersom den ena grannen har bara en liten plätt utanför garaget och den andra bor typ 20 meter bort, så det blir inte som för nyss nämnda man från Tibro - att man delar på uppfarten. Får be honom ge grannen en lasermätare och en gummidämpad spade så han inte väcker hela kvarteret, samt ivrigt uppmana grannen att skaffa sig ett LIV.  Man behöver inte ringa upp atomklockan i Stuttgart och på sekunden halv sex varje morgon störa sina grannar. Men detta är trots allt ännu bara ett bevis på att snö är onödig.

Snart slut på januari.
Tänk att denna mörka kalla månad börjar närma sig slutet.  Den började med barmark, vilket var fantastiskt. Vi har fått en del snö, men inga mängder. Snön var lätt som sockervadd och när den sjönk ihop i den fuktiga luften, så är det inte speciellt djupt. Dryga decimetern kanske. Betydligt mindre än vad det brukar vara såhär års.
I Sundsvall pratas det mycket om den nya E4-bron. Saken är den att när Sundsvalls kommun satsade pengar i projektet så lovade staten att bron skulle vara avgiftsfri. När det sedan kom till kritan så backade staten och vill ha 9 kronor per gång man kör över bron. Folk är mycket upprörda. Förstår det. Det är ju illa om en kommun inte kan lita på staten i ingångna avtal. Så det känns surt.
Men, om vi glömmer sveket från staten för en stund och fokuserar på kostnaden 9 kronor. Jag tror man ändå tjänar på att ta bron rent ekonomiskt. Det är smalt, kurvigt och långsamt, med en massa trafikljus på gamla E4an. Misstänker att man köar och stannar för rödljus och bränner soppa för mera än nio kronor på den gamla vägen. Och den mentala fördelen. Anta att du kört från Fjollträsk till Sundsvall och närmar dig hemmets lugn och ro, och tycker att resan gått bra. Sista två milen tar lika lång tid som många flera mil tidigare under resan. Blir skönt att bara åka över bron och ut på nuvarande motorväg vid Skönsberg. Lär korta restiden betydligt mellan Stockholm och vårt hus i Bydalen. Men faktum kvarstår. Ingångna avtal borde gälla.
Nu har i och för sig staten lovat satsningar på infrastruktur här, och det är ju bra, men det är valår i år, så vi får se vad dom löftena är värda nästa år - oavsett vem som vinner valet.
Annars är allt lugnt. Jobbar på som vanligt - en dag i veckan i Bergeforsen och fyra dagar hemma.
Tränar rätt mycket nu och försöker äta nyttigt. Ganska tråkigt.

Första bloggningen på år 2014
Borde ha börjat tidigare, men jag råkade ut för en akut depression runt den femte. Den fina barmarken vi hade byttes ut mot en icke underhållsfri vit och otrevlig omgivning.
Ta idag till exempel. Hade mycket att göra på jobbet i morse, och hade behövt ta tid för att äta lunch. Har en kollega i Ramvik som aldrig missar tillfället att tjata om att jag måste äta.
OK. Men lunchtimmen är begränsad, så det blev ut att skotta snö istället nu när hustrun har bilen på jobbet och uppfarten är tom.
Hur som helst kom jag på ett sätt att lindra ilskan och vantrivseln. Det bästa är att drömma framåt. När man ligger där i solstolen bredvid poolen med en kopp kaffe, så tycker man att det är värt att ha hus. Dock är det lite problem på våren. En tredjedel av soldäcket ligger i skugga under mars och april, innan solen står högt nog på himlen. Drömde mig framåt och röjde av den delen av däcket nu på lunchen. Då blir det snöfritt fortare när det är dags att byta säsong.
Men fortfarande känns det så onödigt att hålla på att skotta gången. Dels så är det något som försvinner, men ändå måste röjas av, som tar tid och bara är tråkigt. Dels tar det välbehövlig mat och vilotid. Kan i och för sig göra det efter jobbet på kvällen men då är det rätt mörkt, och tröttheten är ännu mera påtaglig. Kort sagt - totalt meningslöst.
Nåja - det är snart vår och då slipper man skotta. Tycker det är mycket trevligare att klippa gräs. Då ser man hur fint det blir, och man kan göra det ute i den varma solen.
Inte kan jag göra något av vintern heller. Åker inte skidor, skridskor eller skoter. Bara sitta inne och vänta på nästa snöfall.
Det är tur jag har 63 tv-kanaler och arbete att sköta.
Snart är det helg igen. På söndag ska vi vara hundvakter åt den svarta dörrmattan som lystrar till namnet Panda.  Blir roligt.
På jobbet är det full rulle. Mycket nytt att ta itu med. Och så har vi problemet supportern. Han hittar på egna sköna lösningar i en rasande takt, så dokumentationen hinner inte med. Pratade med den levande megafonen i en timme nu före fikat och vi kom på att vi inte har en aning om vad vi håller på med.
Sune på IT som heter något annat serverar det ena torra skämtet värre än det andra.
Den avdankade norrmannen har flera projekt på gång. Mycket roligt att se fram emot för oss som ska använda programmen. Vi ska göra oss av med lapptäcket vi jobbat i i många år och börja på nytt med rent papper. Ser oerhört fram emot en ny programsvit att ha som dagliga verktyg.
IT-avdelningen gör det bra. Det har av tradition varit den mest påpassade och utskällda avdelningen, men mellan sina dåliga skämt hinner Sune med att göra nytta.  Ligisten från ljustorp har en kul uppgift. VI andra kan rita och berätta hur vi vill ha det. Norrmannen gör det snyggt, men sedan måste någon skriva tusentals rader kod för att få det att funka. Det är Ljustorpsligistens glada uppgift.
Nog om detta. Vi hörs snart igen.